JM Dressyr

Sheeba är till salu!




När jag tog emot Sheeba för ca 2,5 år sedan så var det för att Sheeba skulle säljas, det var planen från allra första början...
Påvägen hände något, och vi har faktiskt haft personer som hört av sig om henne trots att hon aldrig varit ute på annons - men Sheebas fantastiska ägare och uppfödare har ändå alltid fallit tillbaka lite till att de tycker att det är jag och hon (och velat ge oss litemer tid)... och egentligen kan jag väl inte annat än att hålla med! För jag tycker verkligen om denna hästen och jag har verkligen gjort mycket för henne och hon har alltid gjort väldigt mycket för mig, vi har under dessa år byggt upp en väldigt bra relation och jag älskar den hästen precis som att hon vore min egen!
Jag har inte möjligheten och ekonomin för att äga tre hästar, det går inte. Det är också en del annat pågång i mitt liv som gör att jag kanske egentligen inte borde äga någon häst alls, haha, men hade jag fått välja så hade hon ju redan varit min såklart!
 
Men innan hon kommer ut på annons så vill jag ändå skriva det här, både för att det inte ska bli några funderingar och för att det kan ju vara så att det finns någon som läser här som själv letar eller vet någon som letar efter en fantastisk liten arbetsmyra?!
 
Vi kommer fortsätta att leta efter den perfekta ägaren till Sheeba, för jag är ganska säker på att det finns en sådan till just henne. När vi hittar denna personen så kan jag garantera med hela mitt hjärta att denna kommer bli väldigt lycklig av att få sitta på henne rygg, eller få uppleva hennes gos-stunder i stallet... Hoppas du har tid att lägga ner ett par timmar på sådant för Sheeba kan konsten av att hitta sätt som gör att du aldrig går ut ur boxen och lämnar henne! 😍 
 
Jag kan skriva i timmar om denna fina häst, men det kommer göra det ännu svårare för mig att se vad jag faktiskt skriver... Men vad mer kan jag säga än att denna lilla hästen har ett enormt hjärta, och ger man av sig själv kommer hon ge tillbaka precis allt!
 
Sheeba är född 2011 och e. Scharmeur u. Saffran - Sandakan, hon är ca 164 i mankhöjd. Trots att hon inte är någon jättestor häst så bär hon upp även de ryttarna som ridit henne som varit betydligt längre än mig väldigt väl då hon blir ganska "pampig" under ryttare.
När Sheeba kom till mig var hon endast sutten på i alla gångarter, så hon är sent tagen! Dessutom har jag som sagt behandlat henne precis som min egen och detta har gjort att hon haft en ganska lugn utbildning och det har fått ta den tid det tar helt enkelt. 
Sheeba skulle i mina ögon kunna fungera till flera ändåmål, personligen hade jag valt som tävlingshäst och sedan har jag haft en dröm om att köpa henne för att testa att betäcka... Avelsvärdet på detta sto är något man helt enkelt inte får bortse ifrån! Men som tävlingskompis kommer hon också göra sin nya ryttare väldigt glad, för hon är precis lika mycket till arbetsmyra inne på banan som när man bara tränar hemma. Dessutom älskar hon att visa upp sig! Man kommer aldrig ut med känslan av att det gått dåligt eller att hon sprungit och kollat på saker runt omkring, du sitter istället på en häst som är totalt fokuserad på sin ryttare och händer det något som drar ner poängen så handlar det bara om mig som ryttare, styrka eller möjligtvis lite fööör mycket energi 😉 Detdär med energin är personligen det jag värderar mest och det är också den biten som gör att jag tror på Sheeba hela vägen till de högsta klasserna, det blir mycket ibland men jag vet att hon kommer bli så himla bra!
 
Det är inte många tävlingar jag åkt hem igen utan iaf en rosett, och alltid med väldigt fina protokoll och lovord!
 
Sheeba har också hoppats lite av mig (tro det eller ej, haha) och hon tycker det är väldigt roligt. Inga höjder än, men när vi löshoppar så har hon hoppat 120 flera gånger. Vi underhåller iaf hoppningen för variationens skull!
 
Man behöver också veta om att hon har enromt mycket energi och "egen motor", samtidigt som hon är en väldigt snäll individ som alltid vill göra sitt bästa.
 
Jag kommer kunna skriva här i all oändlighet som sagt, ni får gärna höra av er till mig om ni vill veta mer och berätta gärna om er själva!
 
Sheeba är nyligen besiktigad, exportröntgad + röntgad nacke hals och rygg U.A. 
 
 
 
 
 


Godnatt!




Jösses... Dagarna går verkligen i ett, men det var kanske ingen nyhet...
 
Igår var jag ju på återbesök med Goodie och jag vet varken ut eller in känns det som, han är mycket bättre i vissa lägen och lite bättre i andra... Men jag hade räknat med en behandling till ändå så vi kör väl på med det, och ger det 3 veckor till! Jag ljuger om jag säger att magkänslan är bra, men jag vill verkligen inte ge upp hoppet helt heller... fina killen ❤
 
På kvällen sedan var jag iväg med två hästar och tränade, hann knappt och andas emellan varven, men iväg kom vi och det gick bra. Domino som den andra hästen heter, gick superfint! Vilken häst det är - helt kär! 
Sheeba var superladdad så jag fick absolut kämpa till en början men sedan blev hon sådär mjuk och lyhörd som jag tycker om, hon bara måste få visa vilken liten ferrari hon är först ;)
Det ska bli riktigt kul att tävla dom båda i helgen som kommer nu!
 
Fonzie ska imorgon till veterinären, har bestämt mig för att checka honom efter vurpan. I dessa lägen så är faktiskt inte hästar sådär jätteroligt, jag är alldeles för orolig av mig och jag kan inte riktigt släppa tanken av att det kan ha retat kroppen och att jag vill kolla så det inte blir något stort av något väldigt litet.. Jag tror ju absolut inte att det är någon stor grej, utan snarare att vi åker därifrån med att veterinären säger att lite vila gör susen - men då vet jag det! Jag har redan avanmält honom från 3 tävlingar så nu kan han lika gärna vila/skritta lite till. Det är mest för min skull han skrittas förövrigt, han blir ganska odräglig av att stå helt så att säga ;) Dessutom springer han tio gånger mer i hagen OCH i boxen... Har aldrig sett en häst som kan busa så i en box som denna häst, helt otroligt!
 
Men nu ska jag sova, om 6 timmar ska jag vara i stallet... Godnatt!
 


Godmorgon.




Här går det undan nu ska ni veta... Mina veckor bara rinner iväg!
 
Och på torsdag kommer jag avslöja en liten sak för er som jag/vi gått och lurat på ganska länge nu, det gör mig ganska kluven faktiskt men som sagt - på torsdag får ni veta mer!
 
Det är ganska mycket just nu och har hänt en hel del sedan sist jag skrev, inser därför att jag måste uppdatera er mer! Har så många ämnen jag vill ta upp och bolla med tillsammans med er, men jag har inte riktigt tid och ork för att sitta vid datorn faktiskt. Dessutom känner jag mig lite låst över vad jag får skriva och inte, eftersom min hobby numera är mitt jobb och jag utövar min hobby på min arbetsplats... Vissa saker är ju trotsallt ganska känsligt, även om kanske inte alla uppfattar det så. Men för mig känns det hela tiden som att jag får hålla tillbaka lite och bara berätta hälften pga att jag är orolig hur andra i stallet, elever eller kanske mina medarbetare ska uppfatta saker. Med erfarenhet vet jag att det är svårt att skriva sig fri från alla typer av tolkningar ;)
 
Men men, hästarna då? Ja... Då var vi där igen - det var en liten incident med lösa hästar i stallet och Fonzie höll på att slå halvt ihjäl sig i hagen så jag behövde verkligen försöka få in honom, varpå han blev skrämd - gick omkull och sparkade mig på foten både när han låg ner och när han kastade sig upp igen så både han och jag har varit ganska rejält mörbultade. Fonzie har faktiskt inte varit halt eller något, men han har känts lite "tagen" efter hela händelsen. Hade dessutom Mia Kleen ute efter några dagar som satte akupunktur och bekräftade lite samma som jag sett/känt med honom efter vurpan... Hon är magisk förövrigt, inte nog med att han blev bättre redan dagen efter...  hon kom också ut samma dag som jag hörde av mig - det kallar jag service! Otroligt tacksam är jag iaf, det är guld värt att ha så bra kontakt med människorna runt omkring hästarna och jag vet hur mycket de har att göra numera och ändå tar de sig tiden samma dag när en förtvivlad Jenny hör av sig! 😍
 
Fonzie skrittar bara just nu ute i skogen iaf, passar på att ge honom lite vårvila nu ändå. Men han blir lite väl pigg av att bara vila så skrittpass och ute i skogen passar väldigt bra!
 
Goodie ska faktiskt på återbesök idag, och min magkänsla är lite splittrad faktiskt... jag hoppas så mycket att jag haft ont i magen hela helgen. Har dessutom haft riktigt jobbig huvudvärk i några dagar, vilket jag verkligen aldrig har annars. Gissar att det beror på en inre stress och oro över Goodie, eller jag är ganska säker faktiskt!
 
Sheeba då? Hon är en liten pärla den hästen, arbetsviljan på den hästen är allt man kan drömma om och lite till! Vi börjar leka med svårare rörelser allt fler pass, men väldigt korta stunder. För att vänja kroppen och huvudet men ändå aldrig gå över några gränser, det ska liksom aldrig kännas orimligt och för jobbigt. Men hon blir ju snarare bättre efter varje steg och varje gång hon gör det så... Bytena är också påväg att släppa nu, hon är lite för känslig för att det skulle fungera direkt men samtidigt så misstänkte jag att ger man henne lite tid så kommer det och nu är jag ännumer säker för nu snappar hon upp det mer och mer för varje gång jag gör dom! Men samtidigt är jag noga med att ge henne bra förutsättningar, för jag tycker att det känns orättvist att träna byten på en häst med så stor och fin galopp, med hennes huvud och vilja - när hon är lite het och "eldig" redan. Alltså väljer jag ut de passen där jag joggar henne och avslutar med byten för att ha henne lite lugnare i huvudet och där hon absolut inte väntar sig att "något spännande ska hända". När hon gjort dom så går jag sedan direkt tillbaka till våran lugna avspända zon igen och då har det blivit mycket bättre tycker jag. Om några veckor kommer hon göra superfina byten, med hennes galopp så finns det inga tveksamheter. Det handlar bara om att dämpa hennes kämparglöd till en mer normal nivå och få henne att förstå att överarbeta sig i galoppombyten blir både jobbigt och svårt :) Men som sagt - vilken häst! 
 
Men nu måste jag röra på mig, ska fixa det ena stallet, släppa ut hästar, ha en träning och hämta transporten innan jag styr mot Goodie och hämtar upp honom.
Efter veterinären sedan så ska jag åka till Sheeba och Fonzie och ta med Sheeba och en annan häst i Borås ridhus till på träning för en dressyrdommare i ett stall i närheten. Ska bli toppenroligt, får hoppas att jag har fått bra besked också så jag inte behöver sitta och kämpa mig igenom träningarna bara. Men Goodie har lovat mig att han ska springa sitt allra finaste och har han ont någonstans så har han lovat matte att visa det extra tydligt så vi kan hitta exakt vad det är och varför! Håll tummarna för oss är ni snälla 💕
 


Glad påsk!




Jag måste bara börja med att säga att det är så fint att ni sitter här och läser min blogg och sedan tar er tid att på något sätt skriva en fin rad eller två till mig på olika ställen... jag kan inte riktigt förstå att det faktiskt är så att folk genuint bryr sig så mycket om mig och min fantastiska lilla häst. Men jag blir såklart otroligt glad ska ni veta!
Det är faktiskt som så också att jag faktiskt knappt berättat för mina närmsta vänner om Goodie, jag har liksom gömt honom lite i detta andra stallet där han står och knappt velat prata om honom just för att jag känt vad som är påväg att komma. Jag tror inte någon förstår vilken enorm ångestklump jag levt med och lever med just nu bara pga honom, men jag blir fortfarande lika glad varje gång jag möter hans blick - särskilt nu de senaste dagarna igen... Tänk vad sårbar man blir av så mycket kärlek....
 
Men annars har jag ju en himla massa bra och roliga saker att berätta också, förutom att Goodie är enormt pigg och livfull just nu så kan man säga att Fonzie är detsamma.... men Goodie har faktiskt vissa stunder kommit upp på Fonzies nivå också kan jag tala om (för att försvara Fonzie lite ;) ) Men min lilla kille är verkligen en blivande liten stjärna, det är alltid roligt att sitta på hans rygg och när han fokuserar på rätt saker så känner man hur enormt lättriden han är och jag gillar verkligen den känslan! För att inte tala om hur lättlärd han är, alltså han är i särklass det mest lätlärda jag suttit på. Vi har redan börjat med förvänd galopp, skänkelvikningar och tillochmed svaga öppnor i alla gångarter och han bara gör det hur enkelt om helst! Dessutom har han varje gång jag introducerar något nytt eller något på en ny linje - satt det direkt! Det är en enormt häftig känsla att utbilda den hästen, sedan är han tyvärr lite överallt och ingenstans ibland men jag tror ni vet vid detta laget att det egentligen inte gör mig särskilt mycket :)
 
Jag har också en väldigt bra nyhet angående Sheeba, men jag avvaktar liiiite till att dela med mig av den. Men hon är också pigg och glad iaf, väldigt fräsch så att säga ;) Jag gillar henne så enormt mycket, hon kan konsten av att ge en gråa hår men det finns också stunder med henne som är verkligen magiska och de stunderna blir allt fler och fler!
 
Sedan har jag ännu en väldigt rolig sak att berätta faktiskt, förutom att jag jobbar lite för mycket och har en del hästar att rida extra utöver mina så har jag under en tid nu hjälpt till och ridit en otroligt fin dressyrhäst som står i Borås ridhus. Den är lite extra allt kan man säga, rör sig helt fantastiskt och blir väldigt lätt och mjuk att rida med lite uppvärmning... och denhär hästen ska jag nu få komma ut och tävla lite på! Jag är så himla glad för den möjligheten ska ni veta, den har gått en bit upp i klasserna tidigare men behöver bli lite kvickare och mer ärlig för att plocka de lite högre poängen. Men det jobbar vi på och när vi får till det - wow! 
Redan om 3 veckor blir våran debut ihop! Såå lycklig!
 
Jag jobbar verkligen på att fokusera på roliga saker nu, men jag slås mellan enormt mycket förtvivlan och lite hopp ändå... nu när jag ser Goodie så får jag faktiskt ganska mycket hopp, det känns inte som att han är riktigt klar än och ingen blir lyckligare än jag då - oavsett om han blir tävlingshäst igen eller inte! Däremot så har jag satt en gräns vid att han ska klara av att tränas och sådär (kanske inte mot GP-rörelser, men lite lättare isåfall) men om jag känner Goodie rätt så blir det svårt med ett mellanläge... Ni ska se vilken fin passage han gör när vi är ute och skrittar för hand nu, jag vet att han inte får och jag skäller faktiskt tillochmed på honom (haha) men åh vad han gillar att visa upp sig än och jag känner mig nog kanske litemer hoppfull för varje dag som går. Men det dröjer ett tag till innan jag vågar ropa hej och verkligen satsa på att få igång honom. Men han verkar verkligen väldigt glad just nu och det gör mig helt fantastiskt glad iaf!
 
Men nu ska jag sätta mig och jobba lite för i vanlig ordning är det lektioner som gäller på ridskolan idag, långfredag eller ej!
Så glad påsk på er allihopa!
 


Mitt allt!




Jag har funderat länge på hur jag ska börja detta inlägget, eller om jag ens måste skriva det alls... Men jag inser att jag nog måste...
 
Det finns en sak i mitt liv som betyder litemer än allting annat, någon som fångat mitt hjärta litemer än allting annat och denhär någon skulle jag offra väldigt mycket för i mitt liv - Ja, såklart är det min Goodie...
Jag har alltid lovat mig själv att den dagen Goodie inte klarar av att göra det han älskar så ska han få vandra vidare, men flaggan i topp och absolut aldrig blir så dålig att han får spendera sin sista tid för att jag vägrar ge upp och han går runt och mår dåligt/har ont.
Tyvärr har vi kommit till en sådan punkt nu, som också har gått så långt att jag var helt införstådd med att faktiskt boka den fruktansvärda tiden... All livsgnista bara försvann plötsligt, jag såg i hela hans ögon och ansiktsuttryck hur ont han hade och hela förra helgen spenderade jag i Goodies box med Lucky i famnen och bara förberedde mig på vad jag skulle säga till honom sista gången jag skulle träffa honom...
Givetvis hade jag redan en tid till veterinären bokad i måndags för en vecka sedan, men jag var så säker på att de de skulle hitta skulle vara för mycket.
Denna gången var det mycket riktigt det jag fasat för i nästan ett år nu, hans gamla skada -strålbenen som var problemet. Han bytte ju skor i somras som skulle främja läkandet av gaffelbendet till både min och min hovslagares fundersamhet så blev vi tillslut tvunga att byta och dom har han gått med sedan dess. Så har också en hovböldsliknande hälta kommit och gått hela vintern, men jag har envisats med att försöka hitta bra sätt och alternativa behandlar som jag inte provat innan. Men att se honom förra helgen var rent plågsamt, jag var så klar med att detta var för långt, att han helt enkelt hade gått för länge och att det nu skulle vara så mycket förändringar att det inte fanns något att göra.
Fyra grader halt var Goodie när våran ordinare veterinär och en veterinär från Belgien kikade på honom förra veckan, mitt hjärta gick i tusen bitar när jag såg honom trava i ridhuset några steg - kände mig som världens värsta djurplågare...
Vi röntgade och undersökte, bedövade och testade igen och tillsut släckte han helt på bedövning vid hovled/strålben varpå veterinären valde att trots hans dåliga hovar ta av båda framskorna och röntga ordentligt... Egentligen inga större förändringar utöver de han haft såvitt vi vet hela hans liv, men rejäla inflammationer och dehär skorna han gått med för gaffelbanden - var givetvis det värsta som kunde hända hans strålben. Strålbenshältan i sig behöver mycket motion, samtidigt som med dessa skorna så har det nästan bara varit bra att han inte rört sig för mycket... kvittar alltså vad jag gjort så har det ändå bara varit fel.
Det positiva till detta var att han ändå inte fått massa mer förändringar och att hältan faktiskt släckte med bedövningen i hoven, vilket tyder på att det inte är senor eller något sådant igen. Det trodde jag dock inte heller denna gången men jag trodde de skulle säga tvärstopp vid röntgen faktiskt...
Goodie är nu sprutad i leden för att hjälpa till och dämpa inflammationen, han är också behandlad med en särskild medicin som de sprutat direkt i blodet, smärtlindring och idag ska han få på sig specialskor med specialsulor som tagit nästan en vecka att få hem. Sex veckor fick han på sig..... Han ska vara i stortsett helt återställd på sex veckor, annars kommer han dömmas ut....
 
I helgen är det precis ett år sedan som han ställdes av för sin gaffelbandsskada, jag hade redan då en väldigt dålig magskänsla faktiskt även om alla pratade glatt med mig att han är hästen med 9 liv. ETT helt år! Av hans 20 åriga liv...
 
Eftersom Goodie nu står på box, och inte får gå så mycket utan skor (med tanke på hans usla hovkvalité som han haft i hela sitt liv) så står han nu tillfälligt i ridhuset igen. Där går vi på gummimattor hela vägen in till ridhuset och där går han nu riktigt bra iaf. Men att förklara hur Goodie fungerar så måste jag berätta om våra promenader i ridhuset just nu, förutom att han visar mer än gärna sina färdigheter i piaff och passage jämte sin skällande matte, framförallt i lördagsskväll när vi gick in och det råkar stå dressyrstaket framme inför söndagens tävling, så går han numera och skyndar sig förbi utgången från ridhuset så jag inte ska hinna med att styra ut honom igen utan att han ska få gå inne i ridhuset en stund till. Tar jag ut honom ur boxen så piafferar han hela vägen in till ridhuset och drar mig mot dörren dit, tillochmed hellre än att gå ut mot uppbindningsplatserna, hagdörren eller dörren som går ut mot stallplanen där vi trotsallt brukar gå om vi ska ut och gå eller rida ut. Han har varje dag siktet inställt på att han ska in till ridhuset och "jobba"... alltså herregud vad jag älskar den hästen! Så säger jag om alla mina djur, men Goodie kommer alltid vara min speciella häst, den som tar allting till en annan nivå på något sätt. Han passar både mitt sätt att tänka och mitt sätt att rida, och jag älskar att känna känslan av att gå förbi hans box och kännas blickarna han ger mig och hur nöjd han är över att känna att jag bara är i närheten - eftersom jag känner precis samma sak.
Jag försöker verkligen att inte ge upp och förlora hoppet, samtidigt som jag inte vill ge mig själv för mycket hopp då jag verkligen inte skulle orka med en helg som den förra så snart igen. Men jag skulle också göra precis vad som helst för dendär hästen, för jag avgudar verkligen varje egenskap, varje hårstrå, varenda fördel och brist som han har. Han är mitt allt och jag hoppas så att vi tar oss igenom detta och kan se tillbaka om ett år och tänka att detta var väl värt alla tankar och tårar💕
 


Jösses vilken vecka..(veckor) ;)




Godkväll på er!
Jösses vad mycket jag har att uppdatera er om nu...
Men jag kan börja med att säga att Fonzies debut på tävlingsbanan faktiskt aldrig blev av, det var nämligen så dåligt underlag i ridhuset (det hade frusit verkar det som) så de fick ställa in tyvärr... MEN - redan nu till helgen är det dags igen, så vi får hoppas att de har fått ordning på underlaget nu! :)
 
Nu har det äntligen börjat lugna sig på jobbet, så jag ska börja rida lite fler hästar igen tänkte jag. Redan imorgon har jag minst 3 extra utöver mina och sedan ska jag visserligen jobba också så... Jaja, det är tur det är roligt! :)
 
Förra helgen så var Jenny Schreven från Holland här, Sheeba gick ett pass medans Fonzie fick stå ut med att gå två! Jösses vad fina dom var, Jenny var väldigt glad över Sheebas utveckling och tyckte hon såg bättre ut än någonsin - jag är villig att hålla med!
Fonzie var helt fantastiskt fin och vi fick massvis med bra hjälp... Vi tränade på vägarna ur 4 års programmet, väldigt spännande. Nu ska jag bara bestämma hur denna säsongen ska se ut och vad vi egentligen ska rikta in oss på, vill ju inte slita ut min lilla guldklimp. :)
 
Denna helgen var vi iväg på domarkurs och både Sheeba, Fonzie och Pandora (en ponny) fick följa med och alla 3 var ganska rejält överladdade fast det visade sig på helt olika sätt... Fick en kommentar av en domare efteråt sedan "synd att du satte så mycket tryck i henne innan du skulle rida programmet..." detta handlade alltså om Sheeba, och om det är något jag verkligen inte vill ha när jag har kort framriding och sitter framför så många domare så är det definitivt massa tryck! Haha, Sheeba löser det själv kan man säga ;) Ibland kan hon verkligen bjuda på en känsla som gör att man undrar om det brinner i underlaget eller något... Men jag hade verkligen bara behövt rida fram betydligt längre.
Fonzie vart helt ofokuserad och sprang mest att spanade på andra hästar och lekte runt, men fortfarande en bra träning för hans del. Vi får ge honom några gånger till så :) Som sagt, det är dags redan nästa helg!
 
Men nu ska jag sova så hörs vi!
 


17 timmar senare...




Jag ligger helt utslagen i sängen, fullständigt slut... Men lite lyckligare än vad jag var imorses iaf, pga av att mina lektioner blev väldigt bra idag, jag hade en väldigt simpel övning men som går att utveckla i all oändlighet och dessutom fick alla rida övningen utan stigbyglar för att träna ännu litemer ;) Mina knattar fick testa att trava några steg utan ledare, de är egentligen påväg upp i en högre grupp men vi har ett enormt tryck i dessa lägre grupper just nu så de är kvar som knattar ett tag till - de var iaf helt överlyckliga och jag var såklart döstolt!
Efter lektionerna var jag ute och motionerade mina hästar och det var första och enda stunden jag la någon tid på mina hästar på hela dagen... Jag har varit i stallet och jobbat/gått på utbildning men inte hunnit med mina egna...
 
Jaja, nu ska jag krypa ner och försöka sova, imorgon ska jag åka till stallet i tid för att förbereda Fonxie inför söndagens dressyrprogramsdebut äntligen :D
 


Vilken dag...




Jag kom precis hem, har varit i stallet/på jobbet sedan 7 imorse... Med en lunchbreak faktiskt på resturangen i ridhuset på hela 35 min!
Först red jag ju som sagt några ponnysar, sedan tog jag Fonzie och efter honom tänkte jag rida Sheeba och då passade jag på att låta min fasters barnbarn prova henne lite. Sheeba var pigg och gav henne verkligen någonting att bita i, men hon skötte sig verkligen fantastiskt bra tjejen. Tror hon har en ljus framtid inom denna sport faktiskt, liten naturbegåvning :)
Jag fortsatte sedan med lite lektioner för ridskolan som blev ganska spännande av olika anledningar och jag fick jobba över redan på första lektionen... Hade sedan en liten lunch då, eller lunch och lunch men jag var så himla hungrig vid 15 så det fick bli så. Sedan började mina ordinarie lektioner, med ett gäng knattar, 3 special lektioner och en privatponny grupp. och ja, jag kom hem för en timme sedan ungefär så ni förstår kanske. Fullt upp så att säga, dessutom har halva dagen varit ganska jobbig, det har liksom inte riktigt flytit på, på ett sådant sätt som jag önskar så jag är inte helt nöjd kan jag säga. Men men, vi får se hur det blir helt enkelt... Hoppas på en bättre dag imorgon, men när jag ser allt jag ska göra så inser jag att det förmodligen inte kommer bli så...
Men jag lovar att jag kommer ge det en ärlig chans iaf ;)
Men nu måste jag försöka sova! Natti :)


Mys!




Sista ponnyn för idag innan mina egna och sedan ska jag jobba igen :)
 


Godkväll!




Min blogg har legat nere ett tag och vad jag kan se så gör den det fortfarande, men jag tänker ändå att det kanske blir roligt att komma in här igen och läsa när den väl är igång igen om jag faktiskt har skrivit något! :)
 
Det är med ganska blandade känslor man åker till stallet idag, det är liksom lite "bakis-häng" över hela anläggningen... Vi har ju haft Gina tricot GP här hela veckan och nu är det sååå mycket att göra efter detta, städa, fixa till och alla är väldigt trötta (men väldigt glada) tillochmed hästarna är trötta av allt ståhej som har varit! Fonzie har haft fullt upp hela förra veckan, framförallt hingstarna har varit en höjdpunkt i han liv. Hingstryttarna har tillslut lärt sig att ta en annan väg än just förbi Fonzies hage då de blivit ganska vilda ett par utav dom... Jag har skrattat lite åt Fonzie som haft stegrande och skrikande hingstar utanför sin hage som vill bokstavligen döda honom, medans Fonzie står på andra sidan på bakbenen helt överväldigad och det liksom lyser i ögonen på honom vid blotta tanken att han ska få leka med dessa skojiga killar... Hmm... ;) 
 
Sheeba har haft det kämpigt med all uppståndelse, men tog det ändå bättre än förra året ycker jag. Inte något hysteriskt springande faktiskt, man har mer sett att hon tycker hennes vardag är inte alls vad den brukar och att hon känt sig stressad över det... Så som sagt, ganska trötta, tagna hästar nu trots att de inte kunnat ridas på som vanligt. Varken Sheeba eller Fonzie har dock vilat helt, men lättare ridpass och ut i skogen är inte riktigt samma sak.
 
Idag har jag faktiskt ridit hela 6 hästar, det är min ponnyvecka nu... Den berömda sportlovsveckan då folk åker iväg för att åka skidor och jag får massa extra ponnysar att rida på! Allihopa väldigt roliga att rida så det gör inte mig något... :) Utöver ponnysar så har jag ridit både Sheeba och Fonzie också, Sheeba har fått börja träna mer galopp över bommar och att också byta galopp över en bom utan att göra för stor grej av det och det lugnade faktiskt ner henne idag. Första gången jag kom på bommen så bockade hon hela ridhuset runt i två varv efter, tur att jag hade lite kortare stigläder från början och stod i lite lättare sits för då kunde jag sitta och vänta tills hon hade fått ur detdär ur kroppen. Jag tror faktiskt någonstans att bus kan vara lite bra för hästarna, haha det kanske låter konstigt, men jag ser det som ett friskhetstecken när de busar av lycka så som hon gjorde idag och då brukar jag låta dom hålla på lite sålänge de håller sig på mattan. Jag får ju dessutom passa på att träna lite balans också och det är bra, det kan man aldrig träna för mycket när man håller på med hästar ;)
Värre var det att komma upp på Fonzies rygg sedan... Det gick bra första varven och sedan hörde han något ljud från ställningen där våran VIP-läktare varit i helgen och då bar det iväg, jag trodde han skulle stanna efter första språnget men han tog istället ännumer fart så då fick jag faktiskt ta tag i honom och stannade honom. Men han hann faktiskt att göra ett par rediga bocksprång innan, haha piihu, det var nära! Men jag är faktiskt litemer beredd numera så det gick bra trotsallt och efteråt skärpte han till sig och gick faktiskt riktigt bra! Vi tränar för att debutera på den "riktiga" tävlingsbanan nu i helgen redan, 4 års programmet för att vara exakt och endast på en pay&ride, men det kommer vara nog så kämpigt för honom så. Med tanke på att vi missat 5 veckor nu av träning så är vi lååångt ifrån redo, men det blir man aldrig på en unghäst ändå så jag känner att det är lika bra att börja så man inte skjuter på det för länge :)
 
Men nu ska jag försöka städa lite så jag kanske blir trött och får sova en stund, imorgon börjar sportlovsaktiviterna på ridhuset och jag kommer hålla i dom allihopa då den andra ponnyridläraren är sjukskriven. Detta ger mig väldigt långa dagar med tanke på alla extra hästar jag har att rida också... Jag längtar tills på måndag kan jag säga ;)
Fonzie i sitt esse ;)
 


Long time...




Jag skrev sist på min 30 års dag att jag var sjuk - som jag mått efter det... Jag har varit dålig i över 3 veckor, men har man häst och dessutom jobbar med hästar så vet ni ju hur det blir - att vara hemma tills man är frisk existerar ju inte! Jag blir alltid väldigt sjuk numera när jag får influensan, tydligen kan några av mina låga blodvärden ha den effekten. Vi får se om det blir någon ordning på detta... Är också extremt trött såklart, så har haft det ganska kämpigt att "komma tillbaka" eller hur man ska säga, det verkar nog för många att jag är tillbaka men min kropp är inte riktigt med i den tanken ;)
 
Sedan har jag haft så himla mycket av allt, och allting handlar enbart om hästar och det som händer runt omkring dom... Så för bara någon vecka sedan sist yppade jag för första gången orden i stil med - nu lägger jag stövlarna på hyllan, och tro det eller ej, men det har egentligen ingeting med just Goodie, Fonzie eller Sheeba och göra - det får ni tolka hur ni vill! Men jag är trött, lite ledsen och uttråkad på allt som man måste ta sig igenom som en person i "hästvärlden" och jag har tagit mig igenom en hel del, men någonstans så tröttnar man och känner att det äter mer energi än vad det ger och det blir extra jobbigt när man inte har så gott om just energi sedan innan... Jag önskar verkligen att jag hade kunnat dela med mig litegrann, men det går inte... Men jag är trött, riktigt trött!
 
Hästarna däremot mår bra, Goodie har jag verkligen varit ihärdig med att lägga energi på nu det senaste och han är så pigg och glad! Min finaste lilla ögonsten, undrar hur jag någonsin ska kunna förklara för honom vad jag hade kunnat tänka mig att göra för honom... Han gör mig alltid glad! 
Fonzie har äntligen kommit igång igen efter en 3 veckors vila då jag upptäckte att han förmodligen börjat växa igen, allting kändes plötsligt bara konstigt en dag och min magkänsla sa lite extra uppgivet att vila några veckor skulle nog göra susen. Idag satt jag faktiskt upp för första gången på 4 veckor, då har han hållt igång med promenader och tömkörts/longerats några dagar innan. Reagerade på direkt att han kändes annorlunda när jag satt upp... lite bredare?! Våran bästa massör Emelie bekräftade min känsla och sa att han kändes som vanligt igen och vara lite allmänt dryg som han brukar vara och inte hysterisk som han var när han ställdes av där för 4 veckor sedan! ;)
Vi har ju fullt upp med Gina tricot grand prix just nu så det är extremt mycket miljöträning i ridhusen just nu, och där har både Fonzie och Sheeba varit idag! Båda har skött sig bra, men Sheeba hade lite extra mycket överskottsenergi så det tog en stund innan vi kom till bra ridning. Men oerhört nyttigt för henne, ser detta som en väldigt bra träning inför större uppgifter i hennes liv längre fram sedan :) Hon är stundtals bättre än någonsin just nu, men orkar inte vara kvar i det hela tiden än... Är så glad att jag haft lite is i magen med henne för nu börjar hon själv bjuda upp till alla de svåra sakerna och jag har knappt tränat det egentligen utan bara försökt stärka henne runtomkring...
Idag var jag och Sheeba dessutom med på en storhästteori, vi har en ridlärare hos oss som också är utbildad domare och dömmer ganska högt upp i klasserna... Hon är väldigt duktig, och jag tackade såklart direkt ja till att vara med på dagens dressyrprogramsteori då. Eftersom det var extremt mycket som hände runtomrking och amssvis med läskiga nya saker i ridhuset så vart nästan varje rörelse lite halvbra första gången och andra gången vi gjorde om dom direkt efter så låg hon på massvis med 8or och 9or, såå fin känns hon faktiskt just nu också! Lite stretig innan hon vet exakt vad jag vill och när hon förstår och är med mig så känner man mest "wow"...
 
Hästarna mår bra iaf, jag mår bättre iaf men är som sagt ganska sliten... Hade verkligen behövt ett eget stall just nu där jag fick gå med mina hästar själv eller med några nära vänner och bara stressa av och mysa hela dagarna! Drömmen...
 


Nu är jag 30 år!




Helt galet att jag faktiskt gått ifrån "20-års-åldern" idag... Känns som en nya era nästa ;)
Nej men jag börjar med att fira 30 års dagen i stallet och jag ska rida både Fonzie och Sheeba så jag kan hitta på lite annat resten av dagen tänkte jag :)
Så dags att åka och rida så jag blir klar i tid...
 
 


Sista timmarna innan...




Trots att febern går upp och ner än och hostan är hemsk stundtals, så bestämde jag mig för att åka och rida hästarna eftersom de var lite väl pigga... Jag mår faktiskt lite bättre nu eftersom att hästarna var så himla fina idag, ska bli så roligt att träna i helgen nu! Vi känner oss laddade :)
Men nu måste jag sova och ladda inför morgondagen....
 


Några ovisade bilder




Har ett par gamla bilder på Sheeba och Fonzie som jag inte lagt upp, eller det är från förra gången när Jenny var här och hade träningar så ca en månad sedan :)
Vi red inte i vänstergalopp bara... så ni vet ;) Ville dock ha hjälp med att filma när vi gjorde bytesträningen och detta var lite uppvärmning :)
Hon är verkligen fantastiskt vacker tycker jag! Fina Sheeba <3
 
Bus-Fonzie
Jobbar mycket med nu att han inte ska dyka ner och in för mycket med näsan i traven just nu, därav lite höga händer ibland... Försöker säga till Fonzie att han hellre får trava mindre och orka gå kvar i form än stort och tappa in nosen, men han gillar att trava min pojk ;)
Alltså denhär Hööks skylten har gett mig marddrömmar! Haha, varenda häst jag rider på om det är mina eller någonannans, ridskolans hästar - ALLA, reagerar på dendär j*kla skylten! Och jag får bara le och se glad ut eftersom jag oftast är den i stallet som säger att vi dressyrryttare gärna är lite känsliga, men jag har varit påväg av ett par hästar pga denhär skylten! Men innerst inne så vet jag att hästarna faktiskt måste lära sig så ;)
 


Utslagen och tycka synd om sig själv...




Jag blev sällan förkyld eller magsjuk när jag var yngre, men blev jag det så minns jag då inte att jag var såhär dålig heller... Jag vet inte om jag skrivit om det, men senaste året har jag haft många turer fram och tillbaka på vårdcentralen där jag tagit olika blodprover, när man utsätts för mycket stress (som i mitt fall förmodligen har med sömnproblemen/smärtproblematik att göra) så kommer ju tillslut andra saker i kroppen ta stryk, det förstår ju nästan vilken människa som helst. Men nu har jag pendlat upp och ner i vissa värden ett tag och ett av värderna är typiskt just att när man blir sjuk så blir det en "jätteinfektion" för kroppen... Tyvärr ligger jag ändå på gränsen till att kunna få behandling och ibland lite över (sedan att jag ligger mer än hälften under vad friska människor har i just detta värdet är tydligen inte lika intressant). Men man kan sammanfatta det hela med att det känns som att någon har kört över mig, sedan om det är en förkyldning eller influsensan är ganska oviktigt för en vanlig influensa hade varit skönt i detta fall. Det låter helt sjukt, jag vet ;)
Men jag har blivit en liten pärla på att ta vara och fokusera på bra saker och när jag är såhär dålig så ligger jag ju faktiskt och sover mitt på dagen ibland utan att få dåligt samvete, jag kan verkligen känna mig lycklig av att ha fått sova ordentligt några timmar... Nästan som ett riktigt bra träningspass, vet inte om det är kroppens sätt att försöka övertyga mig att jag borde göra det oftare eller vad det är men jag säger heller aldrig emot när det kommer till att vara lite extra glad! Dessutom var jag uppe imorse igen mellan mina enorma febertoppar och försökte kyla ner mig i stallet... Jag ska ju träna i helgen, men att rida är uteslutet för det gör ont i hela kroppen att ens ha på mig kläder så det fick bli tömlongering över bommar, när de passande nog låg framme. Sheeba var lite stark, men stundtals magiskt fin! Det var nyttigt att se hur mycket hon utvecklar sina gångarter även från backen, för det har hon verkligen gjort. Sedan börjar hon faktiskt bli duktig på dethär med bommar nu! I början var det plockepinn, men nu tänker hon efter lite och vi får faktiskt ut något bra utav det! Efteråt kom hon ut i hagen och åt resten av sin frukost ute (för ja, jag var där så tidigt att inte ens personalen hunnit dit för att ge hästarna frukost...) men jag gillar att de får så många fler hagtimmar när de tränas tidigt eller sent...
Fonzie.. alltså vart ska jag börja? Han backade ut ur ridhuset när han fick syn på bommarna, haha alltså han är så rädd för bommar! Sedan blir det alltid värre när han är väldigt "mycket" innan, som nu när han vilat två dagar. Han vet inte hur man lägger fokus på rätt saker då... Först hoppade han studs mellan travbommarna som låg med 1.20 avstånd, när han fattat att det var onödigt och lite för jobbigt så hade jag breddat dom och då var avståndet på ca 2.10 och det travar han över som om att det var helt naturligt att jogga över?! Då kom han perfekt varje gång... Problemet är att varje gång han ser en bom så trycker han iväg i sin spänstiga trav och det är klart att de flesta avstånd blir lite tajta då - Fonzie får mig iaf att skratta varje dag! Ibland med hnom och ibland åt honom ;) Tur att det ändå är av kärlek! haha.
Men förutom att han är pigg, lite yvig och sådär så blir han bara finare för varje dag som går. Jag känner en enorm tacksamhet över att jag har Sheeba och Fonzie att rida på varje dag (Goodie också såklart! <3)
Hoppas så himla mycket att jag är piggare tills imorgon så jag kan rida, annars får jag fortsätta min tömkörning för de behöver rastas båda två inför helgen kan man säga!
Lite piggare blir man ju faktiskt också av att vara ute och uppe lite, men desto tröttare när man kommer hem och en röst fattigare är jag också så svårt att ha mina lektioner... Men det har också löst sig så förhoppningsvis är jag piggare och fräschare imorgon, då ska jag sluta tycka så enormt synd om mig själv och ta tag i alla måsten! Tills vidare är piggelin, hostmedicin, ipren och extremt dåliga serier mina bästa vänner!
 
 


Gott nytt år på er!




Oj nu var det länge sedan sist jag skrev, men det har verkligen varit fullt upp det senaste... Min blogg var faktiskt lite av ett nyårslöfte för min del att få igång litemer igen så jag hoppas verkligen att det blir så ;)
 
Men, stort men... Jag mår otroligt dåligt just nu, jag har haft feber i flera dagar och ligger mest utslagen i sängen... Försökt att rida i helgen på alla hästarna och det skulle ha blivit lugna uteritter i skogen men ja...
 
Sheeba och Fonzie ska nämligen få vara med och träna för Jenny i helgen tänkte jag :) Det ska bli riktigt kul!
Dessutom sitter jag just nu och funderar på att anmäla mig till en pay&ride där Sheeba ska få debutera MSVB och Fonzie ska få debutera tävlingsbanorna överhuvudtaget.... det kan faktiskt bli alldeles för spännande, får nog fundera på detta en stund ;)
 
Goodie har haft en lugn period nu iochmed hans hovar som krånglat, men jag har bestämt mig för att sätta igång honom i skritt nu varje dag månaden ut och i februari börjar vi trava lite igen... Äntligen!
Men men, hoppas ni haft det fantastiskt bra över alla helger här nu och är lika laddade som jag att börja detta år :)
 


Godmorgon!




Fredag idag och det är bara två dagar kvar till Julafton! Det känns inte alls så för min del kan jag säga... Så tråkigt! Men men, det kanske kommer?
 
Igår var ju Daniel ute och kikade på Fonzie och Sheeba som ni kanske vet, han är fantastiskt duktig! Han pekade ut precis allt som jag kännt med Sheeba och bekräftade mina misstankar och i vanlig ordning visade han så jag också skulle få se hur det såg ut. Med lite nålar och lite tryck så var hon mycket bättre och det var redan stor skillnad, hon var dessutom ganska tagen resten av kvällen. Så kul att se när de kommer åt något på hästarna sådär, de tuggar eller gäspar och man ser verkligen att kroppen har något att jobba med eller "fundera" över... Det var också skönt att känna att min känsla inte var fel, och extra skönt att jag direkt när jag började känna detta faktiskt trappade ner henne lite och fick tid såpass fort. Hon har varit extremt brunstig ett tag och det var bland de sista dagarna där som detta började kännas, någon dag innan så sprängde hästen hon gick jämte staketen mellan dom och de sprang som idioter... Hon sprang och jagade honom för att hon var väldigt "kär" och han sprang för att hon gjorde det ungefär :P Jag vet inte om något hände då men ja...
Fonzie gick daniel också igenom, men efter en lång undersökning så sa faktiskt Daniel att han var nöjd - han tyckte Fonzie var så fin och flinade lite när jag berättade att Emelie känt på honom med massagen och hon sagt att det bara smälter under händerna på henne för att han är så mjuk och fin. Men jag blir ändå väldigt imponerad över att man kan vara såpass seriös och ärlig att man helt enkelt gör bedömningen att behandling inte behövs. Det hade ju trotsallt kunnat vara ganska lätt att behandla lite bara för att göra mig nöjd eller så, men det är en av alla saker som jag alltid tyckt att Mia och daniel varit väldigt ärliga med och dessutom gör att man bara litar på dom ännumer :)
 
Mitt stora problem blev plötsligt att jag inte kunde skylla på någon behandling utan faktiskt behövde rida, haha. Inte för att jag inte vill rida, jag älskar att sitta på den ryggen ju! Men mitt knä...
Jag tog gott om tid på mig att göra iordning och gick sedan ner till kvällens enda lediga ridhus där Sylvia hade dressyrträning och även resten av medlemsstallet hängde ungefär... Efter några varv med longering tyckte jag ändå att han var såpass lugn att jag kunde sitta upp och alltså hallå . åh vad jag tycker om den hästen! Han kan verkligen konsten att vara helt magisk! Lite hopp och bus blev det men jag kände inte av knät en enda gång, mest för att han rör sig så lätt och mjukt så att rida lätt blir väldigt naturligt och galoppera fick jag knappt plats att göra för då behöver vi litemer plats så vi passade på att träna skritt och trav mestadels. Men det är så roligt att känna att han börjat lära sig dethär med egen bjudning, nu sitter jag mest och styr runt honom bara med världens största flin på läpparna. Han känns alltid så himla glad Fonzie också och den känslan älskar jag att få verkligen!
 
Jag hann också med att rida lite på hans helbror, vi travade några steg till samtidigt som vi hade lina och hjälp av Ella från marken. Dessutom var det tre andra hästar i ridhuset, varav två små ponnysar - så jag tyckte han skötte sig väldigt bra!
Sedan åkte jag till Goodie och gav honom en lång ryktstund och bara myste lite, jag saknar allt det vi gjorde ihop... våra träningspass och allt bara... våra stunder! Det gör så ont i mig att inte ha möjlighet att ge honom det just nu, jag skäms nästan lite gentemot honom för jag vill så gärna förklara så han inte tror att jag bara gett upp - för det har jag inte! Jag skulle göra vad som helst för honom och jag vill så gärna att han ska få veta det...
Jag hoppas verkligen vi får möjligheten att komma tillbaka igen!
 
Men nu är det verkligen dags att åka till stallet, jag har ett späckat schema idag:
 
06.00 släppa ut hästarna
06.15 promenera Sheeba
06.45 Sitta upp på Fonzie en sväng
ca 08.00 Mocka/fylla vatten/göra mat/fixa tvätt osv
09.00 Frukostmöte
11.00 Dagens första lektion
Emellan detta har jag en häst till att rida, och också åka och ta hand om Goodie såklart
15.00 Planeringstid
16.10 börjar deförsta lektionerna på ridskolan
20,00 slutar, Kvällspyssel med Sheeba och Fonzie
 
Full rulle, lär väl höras senare ikväll! :)
 
 


Vilka hästar tränas just nu?




Jag känner att jag knappt släpper in er även om jag börjat uppdatera lite igen, men jag tänkte faktiskt ge er lite insikt i hur det ser ut för mig på hästfronten just nu...
 
Sheeba: Ni känner ju till henne ganska väl och hon fortsätter att tränas mot att förhoppningsvis kunna debutera MSVB i vår. Vi kämpar på med bytena, de är svåra på Sheeba, men går bättre och bättre iaf!
 
Fonzie: Rids ca varannan dag just nu, försöker göra honom lite trött inför jul och nyår nu för jag hade tänkt låta honom vila en sväng då... Det kommer vara så mycket annat ändå så det kan vara skönt med en mindre. Men samtidigt är han så himla energisk just nu så vi får se...
Annars tränar vi mycket fattningar, att han ska acceptera mina skänklar och händer och att jag vill att han vinklar om sin kropp så han bär sig på bakbenen ordentligt. När han blir trött känner man nämligen att han gärna hänger lite framtill, men som sagt - det jobbar vi på nu!
 
Goodie: Går lite varannan dag, just nu väldigt lätt med tanke på att han behöver nya skor som jag skrev tidigare. Men målet är att skritta varannan dag och börja rida litemer riktigt varannan dag. Jogga igång åtminstone :)
 
Sedan rider jag lite andra hästar, och jag tänker kanske inte skriva ut några namn utan vi får kalla dom något bra tills vidare ;)
 
Dressyrponny: har en supergo elev som har en helt fantastisk dressyrponny som jag hjälper till att rida minst någon dag i veckan. Det är jättekul och vi har ett fantastiskt bra och roligt upplägg på våra veckor där hon både tränar mycket och jag rider en del. Men som sagt minst en gång i veckan.
 
Hoppponny: Också en tjej som rider för mig som skaffat en väldigt oriden hoppponny, men som nu börjar bli minst lika fin i dressyren som i hoppningen. Den har jag ridit litemer nu det senaste, men det varierar lite. Väldigt känslig och rolig ponny att rida iaf, liten utmaning med ett hett temperament :)
 
Dressyrhäst: En av mina favoriter att rida just nu, en helt fantastiskt fin dressyrhäst som jag rider i snitt en dag i veckan och vissa veckor litemer. Den gör allt upp till PSG, men ägaren har en del problem med grunderna och det har vi nu tränat en hel del på det senaste och nu börjar hästen bli helt magisk! Senast i helgen var jag helt lycklig över att rida honom och jag är så glad att jag får möjligheten, men också att det har hjälpt dom så mycket frammåt också :)
 
Hopphäst: Denna rider jag ca 2-3 dagar i veckan, hans ägare behöver hjälp att trimma honom då han är ganska svår. Han blri lätt spänd och då väldigt svårpåverkad så vi tränar mycket på att hålla honom avspänd bara och mjuk.
 
2,5åring: Ingen mindre än Fonzies helbror hjälper jag just nu till med att rida in - så kul! De är både väldigt lika men också väldigt olika, men denna hästen har också stor potential så det är väldigt roligt att ha honom att jobba med också.
 
Sedan har jag en hög med hästar som är litemer då och då, jag rider även en del ridskolehästar - en av dom hade kunnat få vara min på heltid för att den är så himla fin... Men men, man kan inte samla på sig hur många hästar som helst ;)
 
 


Godmorgon.




Okej, idag är det full rulle som gäller. Jag har ett par hästar att rida och helst innan klockan 13.30 då Daniel  kommer och behandlar Fonzie och Sheeba. Ska bli väldigt kul att se vad han säger nu om dom båda :)
Jag ska också hinna åka iväg och kika på en häst som Emma rider just nu som hon vill ha lite input på sådär, vi får se. Sedan ska jag fortsätta att städa ut bland mina hästsaker i alla stall och vrår jag nu har dom, haha. Jag har faktiskt minskat ner en hel del, men jag har mycket kvar som känns väldigt överflödigt och just nu hade jag hellre gjort plats för lite nytt istället...
Sedan ska vi hämta litemer hö till hästarna och jag vill också försöka hinna köpa slobber, så man kan säga att jag har ganska fullt upp idag även om jag är ledig! :)
Kolla in 3 av mina helt fantastiska elever jag har på ridskolan, de kommer alltid lite utsmyckade vid högtider och är precis lika goa och glada som de ser ut - de kan verkligen konsten av att göra mig enromt glad och dessutom få mig att älska mitt jobb! <3
 


Godnatt.




Jag är helt slut, smärta kan konsten av att dränera en på den sista lilla energi man faktiskt har... och jag har inte särskilt mycket över heller, men jag är ganska glad ändå faktiskt ;)
Tur att jag valt rätt sport ändå, man får så himla mycket positiv energi av hästar verkligen, frisk luft, man rör på sig och ja - det är bra med hästar helt klart!
 
Idag har jag faktiskt tagit igen lite sömn, så jag var ganska sen till stallet. Men jag kom dit och det var redan mockat och klart, så jag kunde koncentrera mig på att motionera mina hästar bara. Både Sheeba och Fonzie fick springa på linan och travade/galopperade över bommar. Jag tänkte rida en sväng imorgon faktiskt, men idag försökte jag fortfarande kurera mig lite. Istället har jag fixat lite andra praktiska saker, fixat lite strö till Goodie, plockat ihop en del grejer som hästarna haft i sommar hos min kusin, städat ur ett skåp då mina hästar haft samma boxar i ridhuset sedan jag flyttade in där från början... men nu har Fonzie fått en ny box och curre har ju flyttat hem så en av skåpen skulle rensas. Fonzies boxgrannar som han fått nu är lite kinkiga med vem som står jämte, men Fonzie som är så himla glad och älskar alla, brukar de flesta hästar inte se som ett hot. Den av hans grannar som brukar vara mest arg på andra mutar Fonzie med sitt goda hö emellanåt. Han tar en stor tuss och ställer sig vid gallret och delar med sig ;) Så sött!
 
Goodie tar det fortfarande ganska lugnt, just nu är han extra mycket i stillhet då han behöver skos om, men min hovslagare verkar inte riktigt få ihop det och det är verkligen kris... Men jag hoppas han kan hinna med och sko honom snart så vi får börja sätta igång honom :)
 
Men nu ska jag försöka sova, natti!
 


Design av Nora Bååth | Tjäna pengar på din blogg | >