Grattis Peder!




Vill börja med att säga ett stort grattis till Peder Fredricson som igår fick ta emot Jerringpriset på årets idrottsgala - du är en riktig förebild för båda denna sport och många andra! Alla som följt Peder vet hur fantastiskt mycket han förtjänat detta pris!
 
Jerringpriset - svenska folkets pris?!
Tog det ens sekunder innan människor som aldrig haft med en häst att göra börjar skriva och uttryka sitt missnöje? Det visste väl vi alla egentligen från början, men samtidigt kan åtminstone inte jag låta bli att känna mig otroligt besviken på en del människor i detta avlånga land.
Vi kallar detta pris för "svenska folkets pris" av en anledning och det är just att hela svenska folket får vara med och rösta på sin favorit för att framhäva en idrottprestation som vi anser vara värt att framhäva. Alltså är våra röster precis lika mycket värda som någonannans, om det handlar om folk inom ridsporten, golf eller om simning - spelar mindre roll eftersom vi lever i ett fritt land där vi strävar efter att alla människor är av lika värde.
Att detta pris numera ska anses som ett "skämt", "ingen riktig idrottprestation" eller "skandal" är ju för att någonstans påvägen glömmer man av att detta handlar om vad folket tycker och vad dom upplever, det handlar också om en grupp där flest människor också går ihop och har upplevt samma typ av känsla och storhet i prestationen. Om det sedan handlar om fotboll, simning, ridsport, repklättring, konst eller kanske rentav pudelklippning (och ja, alla de tre senaste grenarna har faktiskt varit en officiell gren på OS) Inte ens golf har fått vara en del av OS-grenarna sedan 1904 för dom som är intresserade, golf blev dock återinsatt år 2016 till Rio eftersom man önskat detta. Kanske inte mer än rätt kan ju även jag känna med en sådan stor sport, men då har ridsporten varit en del i OS sedan 1912 och då kan väl också vilken bitter människa som helst förstå hur stort det är med en OS-silvermedalj för andra gången någonsin?! Skulle det inte vara en prestation menar man?
 
Jag förstår faktiskt att folk som inte tränat och tävlat hästar på en högre nivå någonsin kommer förstå vad det innebär, men respekt för andra människor lärde jag mig i tidig ålder att man faktiskt ser till att ha, och har man inget vettigt att säga så bör man heller ej tala...
 
Det var såklart också ganska bedrövligt att Sarah och Henrik var de två som media cirkulerade runt både igår och de senaste dagarna, just eftersom media var ointresserade av det Peder åstadkommit(?!?) Han var såkallad helt ointressant eftersom han aldrig har presterat eller åstadkommit något större i sitt liv som idrottman... Jag undrar just om dessa personer sett hur Peder kämpat sig fram under många års tid och hur han i början åkte mellan klasser och tävlingar på olika utställningar för att sälja sina tavlor för att kunna finansiera sina tävlingar och träningar så mycket som han ville och faktiskt behövde göra för att få dendär silvermedaljen en dag. Det handlar ju inte om att bara träna ett par år inom ridsporten direkt, det är mycket mer som ska klaffa och framförallt är det en helt annan extra individ som också ska klaffa och prestera precis lika bra.
Men min fråga jag ställer till dessa människor är då - hur tror ni att Peder kan gå in och vinna detta trots att media valt att helt fokusera på de andra två finalisterna? Är inte bara det en större prestation än själva resultaten han gjorde år 2016 i sig? För alla vet hur mycket vi påverkas av media, och har då rampljuset legat på de andra två så bör det vara en om än större prestation att gå in och vinna ändå? Jag menar, de andra får ju uppenbarligen och bör få (eftersom de är så mycket mer värda priset) fler röster bara genom att synas just precis nu...
Dessutom vet vi alla att ridsporten just slår lite i underläge när det kommer till media, det finns stora mästerskap som knappt skrivs om eller för den sakens skull ens går att se på tv - hur ska man som ointresserad då kunna veta vilka duktiga ryttare och idrottsmän/kvinnor denna sport besitter?
Media skriver också om hur stora prestationer de andra två idrottarna gjort det gångna året, men det står alltid otroligt lite om OS-silvret i Rio för Peders del. Det är en enormt stor skillnad att skriva: OS-silver i Rio mot att skriva: OS-silver i Rio, andra medaljen i ridsportsveriges historia på ett OS och enda ekipaget på hela tävlingen som var red felfritt genom alla rundor på hela tävlingen.
Inte ett enda litet misstag gjorde dom, dessa två individer som jobbat ihop sig under så många års tid. Inte ens en bom var dom i under hela mästerskapet - det är ju i sig ingen större prestation heller?
 
Slutligen vill jag bara påpeka en sak som lyser igenom kring detta pris och att just Peder blev den som tar emot det - vilken fantastisk sport detta ändå är! Vi är inte bara många utan också enade och tror uppenbarligen enormt mycket på våran sport. Tänk om människor runt omrking kunde se alla fördelar ridsporten faktiskt har i detta land, vad vi åstadkommer ihop!
För visst är det faktiskt folkets pris, och folket har likt alla andra röstningar - röstat fram deras värdiga vinnare!
Tillsammans är vi faktiskt så väldigt starka och idag är jag stolt!
 


Tisdag




Godmorgon.
Hoppas allt är bra med er?
Jag var väldigt dålig igår igen och var faktiskt hemma precis hela dagen, åkte bara och tog hand om hästarna lite på kvällen. Men då var allting redan klart i stortsett och både Sheeba och Goodie var ridna - hur fina vänner kan man ha? <3
Kvällsmocka och motionera en styck Fonzie hann jag dock med, pyssla med småsaker också... Sheeba har ett sår på sitt bakben som gått upp också och det lekte jag operationssjuksköterska med (lärt mig från min kära mamma ;) ) och jag hoppas faktiskt det ska kunna få läka lite extra fint nu. Hon fick detta i somras och har inte längre några besvär av det (vi har kollat det hos veterinären men det finns absolut inget vi kan göra och det har inte skadat något i själva benet heller) utan det är bara att vävnaden förmodligen blev så retat i början av läkningen när det gick upp hela tiden att det helt enkelt har svårt att läka igen helt. Men det är helt ofarligt och hon har absolut inte ont utav det, hon kan annars vara lite rädd om sina bakben men igår stod hon faktiskt jättesnällt och lätt mig pilla och greja med det. Avslutade med att tvätta rent noga och lägga på en salva så hoppas jag verkligen att det blir bra!
 
Idag har jag lite planer på att rida igen faktiskt, jag ska trotsallt jobba idag så det känns som att jag gjort mig förtjänt av att vara ifrån ridningen och jobbet en hel vecka! Ni kan dock vara lugna med att jag ska bara jogga lite lugnt, kort pass och känner jag minsta lilla så kommer jag hoppa av direkt - tro mig!
Men nu längtar jag verkligen upp på hästryggen igen kan jag säga :)
 
Jag tänkte sätta mig och dela ut hästar till dagens lektioner och planera lite inför dagens pass, jag har massvis med idéer till olika övningar just nu. Jag har börjat ge dom mer och mer utmaningar nu det senaste, det är verkligen jätteroligt för eleverna älskar det. På många sätt har det varit en utmaning för mig att ta mig an ridlärarrollen på detta sätt, det är helt annat än vad jag är van vid tidigare - men jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag älskar det. Jag får jobba med både hästar, utbilda andra och barn/ungdomar - det är tre rätt av tre möjliga!
Det finns ingen ångest över att man ska börja jobba idag direkt, så kan man säga! Jag tillochmed längtade tillbaka till dom i tisdags när jag fick åka till sjukhuset.
Men nu ska jag skynda mig lite så hörs vi lite senare lovar jag, har ett ganska långt inlägg som ligger och väntar på att få publiceras här under dagen :)
 
 


Måndag!




Godmorgon!
Jag tror jag har slagit nytt rekord! Jag har inte suttit på hästryggen på snart en vecka, trots att jag faktiskt "får" sålänge jag inte går upp i puls eller tar i för mycket... Men vet ni? För första gången någonsin har jag backat och faktiskt inte vågat chansa! Detta är faktiskt stort för att vara mig, jag är lite stolt måste jag säga... Då inser iaf jag själv hur djupt denna upplevelsen satte sig på mig, jag vill aldrig någonsin uppleva den känslan igen.
 
Men hästarna håller igång, Sheeba har jag låtit två hoppryttare rida som jag litar på. Det är ytterst få som får rida mina hästar såhär och Sheeba är extra speciell med detta, Goodie reder sig men Sheeba och Fonzie släpper man ju inte upp vem som helst på direkt. Jag litar fullt på att när de sitter upp och jag säger vad de ska göra så är det så de jobbar henne också och hon har varit duktig har jag fått veta :)
Goodie har en dressyrryttare i stallet fått rida som själv tävlar tom MSV, och det har sett väldigt bra ut! Goodie var supernöjd med henne på ryggen.
Fonzie har faktiskt fått vila, till hans stora förtvivlan... men som plåster på såren har han fått låna brorsans hage som är hans favorithage. Han ser i stortsett varenda häst i hela medlemsstallet där och är verkligen jättenöjd med det. Men igår höll han på att krypa ur skinnet så då insåg jag att något blev tvunget att göras! 
Jag har länge tänkt köra igång med löshoppningen för att lära honom vad det innebär mer exakt så igår tog jag tag i grejerna, och vad roligt han hade. Som han busade och hoppade omkring, tillslut var han i en gång och då insåg han att han kanske skulle börja koncentrera sig lite också. Smått snopen kille när bommarna lätt läskigt bakom honom när han hoppat, då började han tänka sig för litemer de sista gångerna innan han fick sluta. Dessutom stod han och stensov resten av kvällen sedan ;)
När vi ändå var igång tog jag ut Sheeba på en runda också... det var litemer hysteriskt, jag och Sheeba konstaterade att vi får träna lite till så kanske hon kommer på grejen snart. Men det tog ett par varv varje gång innan hon ens kom sig för att stanna vid mig och godiset för att vänta ut bommarna hon sprungit på. Men när hon började fokusera lite och backa av så hoppade även hon fint, med den galoppen borde det ju inte bli så svårt kan man ju tycka. Men man ska veta att hålla iordning på alla dessa ben med så mycket rörelse runtomkring sin lilla kropp - det är svårt mina vänner! När vi fick henne att trava emot blev det betydligt bättre iaf, men hon fick hålla sig på lägre höjder och bara komma på hur man skulle lösa uppgiften. Ska försöka prova snart igen tänkte jag då det är bra träning :) Goodie får tyvärr inte vara med, hur gärna jag än hade velat så får han nöja sig med att busa till det i hagen. Jag vågar inte chansa mer än så tråkigt nog, det står för mycket på spel och jag skulle aldrig förlåta mig själv om det hände något...
Vi får ha kul med annat istället, och bommar/cavaletti ska vi börja ha litemer istället tänkte jag!
 
Men nu ska jag vila igen, första dagen jag kände mig piggare igen var igår faktiskt och då var det första dagen som jag inte sov något alls på ett helt dygn igen sedan i tisdags... Det är som att min kropp tycker att den blir tröttare av att sova så det är bättre att låta bli? Så jag gick upp vid 5 och satte mig och gjorde sådant som jag aldrig har tid (eller orkar hålla fokus..) för annars, kolla youtube, kika serier och pysslade hemma - mysigt!
Eftersom vi inte var så många så blev det inga bilder heller, fokus ligger ju trotsallt på att få löshoppningen så likt treårstestet som möjligt. Men inte fullt så hopplöst fall ändå, vi har ju faktiskt några månader på oss!


Lördag!




Godmorgon på er!
Hoppas ni mår bra?
Jag mår faktiskt inte alls bra då min förkyldning brutit ut ganska rejält och jag har väldigt ont i min vänstra sida, har försökt att ta mindre smärtstillande nu ikväll och bara antiinflammatoriskt men men... Väldigt märkligt hela denhär grejen alltså!
 
 
Men jag får hjälp med hästarna iaf utav en hel hög med fina vänner, igår var jag bara och longera Goodie en stund och pussade lite på hästarna. Sheeba ska hålla igång och red tidigare på dagen av en tjej som tränar för mig så hon verkade nöjd när jag kom :)
Det är Fonzie nu då som man känner kanske borde få göra något ganska snart då det kryper i kroppen på honom!
 
Hästarna var ju iväg hos veterinären i torsdags som ni vet, både Sheeba och Goodie var fina, däremot var det den ponnyn jag hjälpt till med ett tag som var mindre fin tyvärr... Men den är behandlad nu så får vi se om jag kan rida igång den sedan och se hur det blir efter behandlingen.
Det var ändå på ett sätt så himla skönt att det var något för det förklarar varför den är och har varit som den är, och vi kan också konstatera att det faktiskt är just precis så snäll som vi trodde - dessa fina djur <3
 
Men nu ska jag vila en stund till innan jag förhoppningavis åker till stallet.
 


Nya jodhpurskor




 
Dessa fina jodhpurskor, de är teddyfodrade så både varma och sköna att gå i. Dessutom gick de förra jag köpte på ett helt annat ställe, sönder efter bara någon vecka pga att de används mycket och i ganska utsatt miljö. Men dessa verkar hålla sig precis lika fina än och jag älskar dom! Dessutom har jag sluppit undan alla typer av skoskav när de var nya, det är inte ofta jag hittar skor i denna typ som inte ger rejäla skavsår... Någon som känner igen sig där? ;)
Vilket fall finns dom att köpa HÄR för den som är intresserad för 699kr!
 


Tordag.




Denhär dagen har jag väntat på ett tag, det är nämligen så att denhär ponnyn som jag nämt att jag ridit det senaste ska iväg till veterinären... Jag är väldigt spänd över detta då det känns lite som att det är jag som nästan tvingat iväg dom, så är det väl såklart inte men jag tror att det är något och jag tror tyvärr det kan vara en hel del - men nog om detta! Nu ska vi helt enkelt få svar på saker och ting idag hoppas jag, vi har inte besämt oss riktigt vad som är bar och dåligt än bara... Men håll tummarna!
 
Eftersom jag egentligen skulle visa denna riden så sa jag att jag var tvungen att åka med och veterinärerna ville inte sätta upp sin beridare efter att jag berättat om allt så därför tog det lite tid att få tid också... Nu kan ju jag tyvärr inte rida ändå med tanke på allt med mig, men jag tror vi ska kunna klara det ändå faktiskt.
Men iochmed detta passar jag på att boka om ett besök för att checka Goodie och Sheeba, så de ska även de med idag! Så vi åker med tre hästar till Göteborg idag! Dessutom i 3 olika transporter eftersom ingen får dra två ;)
Men det blir nog bra, hoppas verkligen att allt går bra och att vi slipper något dåligt väglag eller så. Som tur är kör ju vi på motorvägen nästan direkt från anläggningen så det bör ju gå bra!
 
Som sagt, håll tummarna för oss idag är ni snälla :)
 


Fina människor!




Jag blir verkligen rörd över att upptäcka hur mycket människor som finns runt mig som verkligen bryr sig, bara av att vara i stallet idag bli extra kramad och folk som visar sin omtanke med ett litet "säg till om du behöver hjälp med något" och det kommer från alla möjliga håll - så idag känner jag mig tagen, trött, öm men väldigt lycklig!
 
Jag kommer förövrigt verkligen ta det lugnt och inte anstränga mig på några dagar med ridning och lyfta/bära tungt och sådär... Det behöver man knappt ens säga till mig utan detta handlar om att jag helt enkelt aldrig någonsin vill uppleva det jag gjorde igår igen, det var fruktansvärt obehagligt och ett par sekunder där trodde jag faktiskt att min kropp skulle ge upp. Det låter kanske väl dramatiskt, men det var när de la mig ner på båren och jag har mest ont just när jag ligger ner på rygg. Det visste jag ju dock inte då utan för mig handlade det om att det trappades upp och ingen visste vad det var än...
Nej, detdär vill jag aldrig uppleva igen helt enkelt!
 
Jag har haft några toppar idag också där det huggt till en del, men det håller sig på en normal nivå iaf och andas jag bara kortare andetag så lägger det sig. Jag får ju också medicin för det som dämpar det hela väldigt bra faktiskt. Jag borde märka skillnad ganska fort tyckte dom så.
 
Men nu måste jag vila upp mig för jag har en lång dag framför mig imorgon, mer om det då! Men som sagt - jag kommer hålla mig lugn och ingen ridning, jag lovar! ;)
 
Min pojkvän och sambo ringde mig tidigare idag och hann knappt säga hej innan han fortsatte:
- oooch vart f*n är du Jenny?
- eeeh, jag är i stallet... men bara liiite
- Men alltså Jenny skärp dig, det är faktiskt farligt och du skulle ju inte...
-.... nej, men jag lovar, lovar, lovar jag har inte ens mockat, jag har bara myst, pussat och borstat lite
- och vad gör du nu då? Har du varit där länge?
- eeehm, går lite... långsamt, jag lovar! Nej nej, bara några timmar... eller något
- du kommer hem nu!
- Ja det gör jag faktiskt...
 
Men så mycket bättre jag mådde av att pussa på dom och pyssla om dom! Passade på att frisera lite och borsta noggrant, Sheeba var den som uppskattade detta mest som vanligt. Hon är så himla mysig! Tycker hon verkligen har lugnat sig så mycket i stallet det senaste, boxen har alltid varit hennes lugna bubbla men nu är även allt annat lugnare för henne också tycker jag. Det märktes extra tydligt igår faktiskt!
 
Vilket fall, tack min fantastiska Erika för all hjälp - du är fasen världsbäst alltså! <3
 
Men nu ska jag sova en stund, eller försöka! Hörs tidigt imorgon :)


Onsdag




Godmorgon... (min födelsedag har verkligen börjat alldeles fantastiskt ;))
Eller godnatt för min del kanske, jag har mått riktigt dåligt inatt så inte kunnat eller knappt vågat sova... Jag fick ju som ni kanske såg besöka sjukhuset igår...
 
Jag har känt mig väldigt trött och hängig ett tag och det har varit mycket runt mig, jag var faktiskt iväg bara för någon vecka sedan och tog blodprover då min trötthet gått litegrann över styr. Samtidigt förstår jag ju att det någonstans måste ta lite stopp i kroppen när man sover så lite som jag ändå gör men men...
Senaste veckan har jag dessutom känt mig lite halvbra med någon form av förkyldning och förra veckan hade jag plötsligt en väldigt konstig smärta i ryggen på ena sidan, har inte tänkt så mycket på det så men kanske var det kroppens sätt att varna att något var på gång? 
I måndags gick jag ju hem tidigt också som jag skrev och var bara helt färdig verkligen och igår låg jag nästan hela förmiddagen och mådde lite konstigt...
Men tog mig tillslut till stallet och bara efter någon timme när jag var påväg för att ta in hästarna så fick jag ett hugg i bröstet, gjorde inget speciellt alls och det kom verkligen från att ena sekunden gå och prata och skratta till att få riktigt ont. Efter ca 20 minuter så hade det fortfarande inte släppt och jag kunde fortfarande inte andas riktigt, men där någonstans blev det värre och värre så jag ringde sjukvårdsrådgivningen och fick sedan vänta in en ambulans. När denna kom så hade jag haft smärtan och andningsvårigheterna i nästan en timme och här var det riktigt äckligt faktiskt då det hela tiden blev värre och mer ihållande hugg.
Jag fick en hel del morfin och syrgas och de tog alla möjliga prover på mig både i ambulans och på sjukhuset sedan och kom tillsist fram till att jag fått någon form av inflammation kring hjärtmuskeln och detta gav mig en akut muskelbristning, det var alltså detta som gjorde/gör så ont...
Så nu blir det antiinflammatorisk medicin ihop med ganska stark smärtlindring i hopp om att detta ska bli bra relativt fort ändå, jag var ändå väldigt lättad som ni förstår. I början var jag väldigt lugn och tänkte att det skulle gå över och även när jag ringde för rådgivning så kände jag mig väldigt lugn, men i takt med att jag fick ta mindre och mindre andetag och ibland att jag inte ville andas alls för att det högg så - så får man ju smått panik!
Men nu ska jag ta det lite lugnt, jag får göra saker om det känns okej för mig men det måste ske i min takt... och helst av allt ska jag inte bli för anfådd utan hålla mig ganska lugn. Men det går inte att bli för anfådd ändå för det gör verkligen jätteont! Så jag har inte så mycket till val faktiskt.
Smärtlindringen har ändå hjälpt att få bort en stor del av smärtan i bröstet så jag kan andas bättre också, men istället går jag runt med ständigt illamående och försöker jag få i mig något så kommer det upp lika fort. Jag brukar reagera så på de starkare morfinpreparaten så jag misstänkte att det kunde bli så, men jag får väl försöka väga lite för och nackdelar mot varandra och hoppas på att det lägger sig lite om någon eller några dagar helt enkelt.
 
Min första tanke när jag var påväg hem igårkväll redan från sjukhuset var att jag var ledsen över att jag missade mina lektioner, hade planerat flera roliga övningar med roliga utmaningar till barnen och jag blir alltid så glad efter att ha haft dom en hel kväll... Förhoppningsvis kanske jag kan jobba på tisdag igen så det är inte så lång tid kvar ändå!
 
Vilket fall så ska jag ändå till staallet och pyssla lite med hästarna idag, jag ska inte rida eller något sådant och får hjälp med allt tungt och ansträngande (tack igen till mina fantastiska vänner, det bara välde in sms och meddelanden från personer som ville hjälpa - så himla tacksam!) men jag vet att jag mår bättre av att få vara ute och umgås med hästarna så lite stalltid ska jag ändå kunna få till känner jag.
 
Men först blir det vila lite så jag blir lite piggare och att kroppen får någon form av återhämtning iaf!
Saknar dom alla tre redan!


Inte riktigt som jag tänkt mig...




Såhär avslutade jag min eftermiddag... Lägg till en ambulanstur också så har jag ändå hunnit med en hel del såhär på min sista dag som 28 åring.
Jag lever iaf och det är ingen häst som har skadat mig denna gången faktiskt! Helt otroligt jag vet...
Skriver mer senare eller imorgon för jag mår inte särskilt bra så ska försöka vila lite istället.
 
Förövrigt, tack till alla som hört av sig och erbjudit mig hjälp på alla möjliga sätt - jag känner mig omgiven med helt otroligt många fina människor! Så tacksam ♡
 


Footloose fonzie




Alltså denna killen kan vara något utav det absolut mest fantastiska jag någonsin jobbat med på fyra ben...
Han är totalt olika de andra två på alla sätt som går, valpig, busig, oskyldig till allt (såklart) och ibland kan han vara en riktigt pain-in-the-a**... -Men man kanske också skratta helt hysteriskt åt honom för allas hans påhitt och egenheter. Många som är i stallet och hämtar barnen eller sådär som hälsar på Fonzie och säger att han är den coolaste hästen dom träffat, både för att han är så snäll men samtidigt för att han hela tiden apar sig på alla vis som går ;)
Det kommer ju troligtvis växa bort lite men aldrig helt tror jag, jag tycker om hans knäppa inställning till saker och ting :)
 
Igår var jag i ridhuset och gick samtidigt som flera andra red, de hoppade och höll på och det är första gången det är så full rulle när han är i ridhuset och det gick från ganska tomt vid entren och glasfönstrena till ganska överfullt med folk som kikade på min busiga kille och mig. JAg stod med och skrattade åt hur han trodde att dessa ponnysar som galopperade runt där verkligen ville ha med honom på hopp och bus, jobba vad är det?
Men så himla bra träning verkligen! Att stå på en sådan anläggning han gör nu är ju jättebra för att han blir så härdad med mycket...
 
I fredags skulle vi förövrigt ta kort med Emma och jag har bara ridit Fonzie själv i lilla ridhuset än och vi hade inte riktigt tid att få en lång uppvärmning med honom på lina och mig några varv först eller så utan det vart en extra lektion inlagd så vi fick plötsligt väldigt bråttom och jag hoppade upp på en väldigt pigg och busig 2,5 åring... Inte helt att rekomendera alltid kanske, men för våran del var det ändå ganka lugnt och han skötte sig även om han busade lite... Det är ju dock alldeles ofarligt för han är lite för långsam än ;)
Det blev inga toppen bilder när jag sitter på eftersom jag gärna ville att han travade lite i sin långsamma trav, men ändå... bara av att se på denna bild känner man ju att man måste stilla sig lite så man slutar längta ihjäl sig till om typ 2 år eller så. Kan meddela också att känslan frågan ryggen är magisk, tänk när han kan börja utbildas påriktigt och bli så som jag vill att han ska bli, jag kommer nog aldrig gå av ;)
Tack bästa fotografen i världen för att du tar så fina bilder och är med och förevigar mig och mina hästar, vad hade jag gjort utan dig?


Tisdag




Godmorgon.
Jag började känna mig mer och mer sjuk igår allteftersom dagen gick så när jag hade jobbat klart så sköt jag fram mina egna lektioner tills senare i veckan och åkta hem och vilade. Känner mig sådär faktiskt nu också, men antar att det kanske är en blandning av förkyldning och att jag haft för mycket att göra det senaste. Från och med igår var det dock slut med det så jag tog tag i sakerna och faktiskt tog bort två kvällar i veckan med jobb på ridhuset. Det känns bra faktiskt, kommer dock sakna barnen som hängt med mig hela kvällarna. Men jag kommer förmodligen träffa dom lika mycket ändå :)
 
Så nu äntligen kommer jag ha mer tid för träning och rida fler hästar igen!
 
I övrigt så ska jag nog försöka ta det lite lugnt idag faktiskt då jag inte känner mig alls kry faktiskt, får se om det blir lite skrittrundor kanske med hästarna.
MEn vi hörs senare!
 


Måndag.




Godmorgon!
På helgerna är väl tanken att man ska vila upp sig, men det är inte alltid det hinns med helt enkelt... Jag har ändå varit igång och ridit hela helgen känns det som!
 
Igår hade jag hela 5 hästar att rida, men stoppade vid den sista som var Fonzie - han stod och sov hela eftermiddagen nämligen... haft en tuff vecka kanske? Han hade inte ens ätit upp sitt hö och det hör inte till vanligheterna.... Däremot åt han glatt och drack bra, magen fungerade också lika bra som vanligt (pust...) så det var nog bara att det händer mycket i kroppen gissar jag. Han fick helt enkelt vila!
De andra gick bra, men det var tajt om tid eftersom jag också var på årets första Gina tricot GP- möte som tog lite mer tid än vad jag hade trott. Iår har jag fått lite större del att göra än tidigare och ska vara med och ta emot dressyrryttarna när de kommer på onsdagen, dessutom kommer jag vara kontaktperson om det är något som de behöver eller som strular den dagen och så. Jösses vilket roligt startfält det blir iår, ser verkligen fram emot detta! De flesta som var med förra året är inbjudna igen, plus några extra då de utökat startfältet något... Har en ryttare som jag blev extra glad att se hade tackat ja, mer om det när det är officiellt! Men kan tipsa er om att den öppna träningen kommer hållas iår igen på onsdagskvällen (8 februari) och den är även denna gång helt gratis, men med lite bättre upplägg. Dessutom kommer det vara fler ekipage med i Masters superfinalen på lördagen, och jag kan tänka mig att man inte vill missa den för allt i världen faktiskt...
Det enda jag är bekymrad över här är att mina egna hästar kommer stå på anläggningen som i stortsett kommer vara obrukbar i 2 veckor.... Antingen många uteritter eller så får jag hitta en annan lösning ;)
 
Idag ska jag jobba en stund först innan jag rider mina hästar igen och tar hand om dom, men i vanlig ordning så känner jag att jag behöver vara där i tid för att förhoppningsvis kunna göra lite grejer innan jag börjar... Släppa ut, fixa vatten, mocka lite och sådär.
Men vi hörs under dagen, kram!
 
 


Fredag.




Godmorgon!
 
Idag är jag ledig så det blir en långhelg för mig alltså, och just denna helgen är det ganska välbehövligt faktiskt...
 
Igår innan jag hoppade in och tog ponnylektionerna så hann jag rida/motionera 4 hästar efter att jag var lite segstartad. Alla mina 3 var faktiskt jättefina, Goodie var lite busig efter att han fått en lugnare vecka. Sheeba var väldigt lugn faktiskt och Fonzie var väl busigast kanske, tyvärr gör det honom ganska trött så bensinen tar slut fort där ;)
 
Hopphästen jag red i onsdags som tävlade igår var jättefin igår! Han var placerad i båda klasserna och ägaren var väldigt nöjd, så gissa om jag ska skämma bort honom nu?! Tycker så mycket om den hästen, tycker det är jättekul att vara en del i deras satsning även om det är lite olikt mitt eget - men ändå inte...
Jag var iaf väldigt stolt över både honom och hans ryttare kan jag säga, som vi kämpat alla 3! :)
 
Idag ska eventuellt Emma komma och fota Fonzie när jag rider, kul va? Men man vet aldrig, de är ju så små och blir snabbt trötta så vi får se... Hade varit roligt att få lite riktiga bilder på honom!
 
I övrigt ska jag rida 4 hästar till Goodie, Sheeba och två ponnysar... full rulle!
 
Jag var ganska nöjd över mig själv när termometern igår visade 15 minus utomhus och jag står i stallet klockan 10 och kvällsmockar, putsar, grejar och promenerar mina hästar... Jag älskar att låta dom promenera en stund på kvällen innan jag åker för att låta dom röra på sig lite igen. Goodie och Fonzie brukar jag dessutom ta ihop så då går det lite fortare :)
Det var iaf väldigt uppskattat och i vanlig ordning var jag sist kvar, men jag fick gjort allting och lämnade allting rent och fint efter mig - älskar den känslan!
 
Men nu ska jag vila eller kanske tillochmed sova en stund för jag får lite hjälp med hästarna nu på morgonen och det innebär sovmorgon för min del, yey! :)
Men vi hörs senare.
 
 


Ska det va, så ska det va...




När jag har lektioner i ridhuset så har vi börjat med en ny trend, att eleverna alltid måste ha knoppade hästar och ha lindat benen... Såhär fina var ett av mina ekipage häromdagen:
 
Hehe, nej nu är det så att ägaren/ryttaren håller på att lära sig att knoppa och linda, och för att bli bra på det har vi sagt att träna är det enda att göra! Så man behöver faktiskt inte alltid knoppa för att få träna ett pass för mig, även om jag tycker det är väldigt fint ;)
Är man 11 år och gör såhär fina knoppar på första riktigta försöket så har man förövrigt en väldigt stolt tränare!
 


Torsdag




Godmorgon!
Jag är helt slut efter gårdagen alltså, just nu är verkligen den orken jag har så lätt att förstöra och får jag en lite större motgång så stänger min kropp ner... Den bara lägger av att fungera på något sätt och jag kan knappt styra det...
Såhär har jag inte upplevt det på ganska många år nu (sist när jag gick smärtrehab och det är länge sedan..) men nu har det varit en del personliga motgångar i livet för mig som tar för mycket på mig under kort tid. Peppar, peppar är hästarna väldigt fina iaf så jag får fokusera på dom :)
Jag är faktiskt lite orolig för mitt knä just nu, det är något som verkligen börjat strejka och det brukar lugna sig betydligt mer än såhär även lite sämre dagar och dessutom tar jag ju medicin för hälsenan just nu så jag bör ha lindring av det för knät också... Perfekt att jag ska jobba idag igen då, typiskt! Men det blir roligt, jag har lektionerna iaf!
 
Innan detta ska jag hinna rida minst 4 hästar, helst 5 faktiskt så jag lär få gå upp nu om jag ska hinna och orka. Jag ogillar verkligen att stressa när det gäller att hålla på med hästarna, det är ju inte deras fel att jag har ont om tid och de förtjänar all tid de kan få.
 
Men vi hörs under dagen iaf!
Vid 6 tiden igår morse satt jag på första hästen och hade då redan motionerat en häst på töm innan och släppt ut några hästar, dethär är verkligen stort för att vara mig och jag älskar det även om det kräver mycket självdiciplin!
Just denna hästen är idag i Helsingborg på årets första tävling, och genrepet för honom de två senaste dagarna gör att jag känner mig hoppfull då jag tycker han kännt väldigt fin! En extra guldstjärna för gårdagens ridpass faktiskt... Vilka fina byten han gör numera förövrigt, rak och på hjälpen och sitter jag till innan och fångar upp så får han fin chest i dom dessutom - inte illa för en hopphäst ;)


Gårdagens alla ridpass.




Jag hade lite lite tid att få ihop allting på igår då jag faktiskt valde att ta min sovmorgon, så jag blev tillslut tvungen att prioritera bort en och det blev en trött Sheeba som fick vila... Hon kan ibland se väldigt hängig ut när det händer mycket runtomkring henne eller i hennes kropp och jag såg häromdagen att jag tyckte att hon faktiskt börjat bredda till sig lite så vet inte om det är det? Hon har börjat lägga på sig också, vilket jag bli väldigt glad över att se - som vi kämpat!
 
Goodie fick också vila, men fick träffa på sin favorit till massör - Emelie Ranft! Han blir så nöjd när hon är i närheten och älskar verkligen hennes behandlingar... Hon har varit en stor del till att Goodie kännts så fin de senaste månaderna kan jag säga! Som det är nu så underhåller hon honom mest, men det gör att vi kan förekomma eventuella problem också förhoppningsvis. Nu står hon också i vårat stall så Goodie har beställt tid varje kväll ;)
 
Jag tömlongerade en extra häst också som jag skrivit om här innan, min favorithopphäst faktiskt. Fantastisk individ som jag verkligen tycker om och har hjälpt till med väldigt mycket, han har gått från att jobba spänd som en fiolsträng och aldrig släppa en millimeter för att gå i form till att nu faktiskt mer än gärna gå lång och låg och jogga genom kroppen. Det är en bit kvar, men det kommer sakta men säkert! De ska åka och tävla, de åker idag och startar imorgon så jag rider honom idag också för att verkligen mjuka upp honom. Han kommer nämligen gärna in i sitt onda mönster när han hoppat och tränat mycket så då hjälper jag till med "dom lätta joggingpassen" just nu iaf. Igår var han iaf väldigt fin efter en liten stund bara och plötsligt väljer han själv att stretcha sin kropp... Han var duktig!
 
Den lilla ponnyn jag nämnt som varit så mycket problem med efter att den kastat av sina ryttare, har jag nu äntligen suttit på i alla gångarter först på lina och sedan skrittat och travat lös och han försöker verkligen sitt allra bästa hela tiden. Han får som panikattacker när han höjer nacken och sänker ryggen och då springer han eller bockar tills ryttaren på flyger av oftast, men vi har mötts hallvägs han och jag och vi har tillsammans hittat ett sätt som han känner sig bekväm i. Jag var faktiskt riktigt glad när jag hoppade av för han kändes för första gången riktigt nöjd med mig, jag tror nämligen han blivit ganska illa behandlad när han reds in och i sina första år som ridhäst tyvärr. Men idag tyckte han jag var ganska ofarlig kändes det som.
 
Sist och sent igårkväll satte jag på Fonzie sadeln och hoppade efter lite longering upp på min fantastiska häst... Alltså det är så mycket kärlek att sitta på den hästen, helst ava llt vill jag spola fram tiden ett par år så jag får se vad det blir av honom för jag är verkligen så oerhört nyfiken!
Men han skötte sig toppen iaf och jag blir liksom lite nykär efter varje pass, fina killen!
 


Tankar om min vardag...




Tack för svar! Men jösses du har en hel del att göra alltså! Har läst din blogg länge och jag vet att du ofta skrev att du önskade dig ett jobb och en vardag, så att du också fick uppleva helger och ledigheter, frågan är om du gör det nu? ;) Känns som du tog i från tårna verkligen, fullt upp gånger tusen men så länge det är kul så, du är iaf värd det med tanke på hur du längtar efter det!
 
Ibland blir jag verkligen så rörd över att inse hur mycket många av er läsare faktiskt bryr er om mig, det är verkligen så fint att du kan skriva en sådan kommentar till mig! Jag blir verkligen glad!
 
Jag har verkligen tagit i från tårna, men jag ääälskar det! och jag tror att jag gör det just för att jag som du skriver har någon form av mening i mitt liv igen. Jag kan ju bli alldeles lycklig av känslan ibland att stressa över att jag måste jobba och har mycket att göra, det är ju jobbigt också men såklart men jag tar inte jobbet förgivet längre kan jag meddela.
Däremot klarar inte min kropp vad som helst längre, så jag ska dra ner på vissa delar då min kropp säger ifrån och varningssignalerna jag får är allt annat än okej. Mitt minne är verkligen uruselt just nu blandannat, jag får ibland fråga folk samtidigt som vi pratar om något vad vi faktiskt pratar om och detta kommer såfort sömnen är sämre... Vilket den blir direkt när jag försöker gå upp tidigt, min kropp kommer förmodligen aldrig klara det lika bra som en "frisk" människa och jag har egentligen läkarintyg på att jag inte ska gå upp och börja mina dagar tidigt alls. Men de vill ändå att jag ska försöka komma igång tidigt och se om det går att vända över dygnet för mig, nu har jag verkligen kämpat i nästan 5 månader och jag kommer ge det ett tag till men det börjar tära litemer på mig än vad som känns okej ibland... Men när det blir för mycket har jag en del fantastiska människor som hjälper mig och speciellt en tjej i stallet som alltid ställer upp och vi turas även en hel del om. Hon underlättar verkligen hela mitt liv och min vardag just nu!
Min koncentration är också allt annat än bra just nu också, att ha lektioner är vissa dagar väldigt frustrerande när man ska fokusera så mycket på någonannan och ge så mycket av sig själv på något sätt och kroppen svävar iväg eller nästan stänger av. Men samtidigt ger lektionerna mig en massa energi så oftast är jag lite piggare efteråt :) Det är verkligen det roligaste jag vet att försöka hjälpa andra och när man ser framstegen blir jag så stolt jag nästan spricker ;)
Jag vill inte ens skriva om alla bieffekter jag får när jag jobbar, men jag kämpar verkligen med det för jag behöver göra något som får mig att känna mig duktig och behövd! Vissar saker måste man också utsätta sig för, för att sedan kunna ta sig förbi det... Lite som en rädsla, jag utvecklade ju en form rädsla över att aldrig kunan jobba eller få känna sig behövd igen. Nu gör jag det och jag behöver kämpa litemer än andra med allt, men jag tror att mycket kommer lägga sig också. Speciellt eftersom jag gör något som är roligt!
 
Ni kan ju gissa vilka som är mina bästa dagar på veckan... Jag älskar måndagar! Jag gör verkligen det - det är lycka för mig! Det brukar vara mina längsta dagar och då lägger jag också i mina egna träningar, men trots det så bara älskar jag dom.
 
Men mitt schema ska bli lite bättre ganska snart, för jag kan inte jobba hur mycket som helst även om jag önskar att jag kunde det. Jag mår verkligen bra av att jobba och jag älskar att jobba som jag gör just nu... Men samtidigt vill jag utveckla mitt egna mer också och jag kan inte göra allting till 200% så, speciellt inte med mina förutsättningar och det är jag egentligen väldigt införstådd med även om det kanske inte alltid verkar så. Jag må vara envis men absolut inte korkad, och om det är något jag lärt mig sedan olyckan så är det hur min kropp fungerar och jag både ser och känner varningssignalerna alltför väl så.
 
Men jo, helger och ledighet är fantastiskt! Det betyder att det snart är måndag igen ;)
 


Onsdag




Godmorgon.
Jag är inne just nu i en mellanvecka här, tanken är att dra ner några dagar på mitt schema men just denna veckan så får jag jobba dubbelt upp känns det som. Vi har så många sjuka och idag har de strulat till det lite för mig då jag verkar vara bokad både i stallet och på lektionerna... Dock hade jag själv tänkt hjälpa till i stallet enbart, men vi får se. Löser det sig inte så lär jag få ta både och och då kommer jag få vara i stallet från typ klockan 05-22, öppning till stängning så att säga ;)
Även imorgon ska jag ha lektionerna, så det har varit två tuffa veckor för mig nu med alla ponnylektionerna 3 dagar i rad. Vi har ganska många grupper per kväll och mycket elever så det är full rulle kan man säga...
 
Men mina elever igår, alltså jag var så stolt när jag gick därifrån igår! Vad otroligt utvecklande det har varit för mig att ha lektioner på ridskolan såhär, helt fantastiskt verkligen. Det är flera stycken som också utvecklat sig väldigt mycket och igår tycker jag att både jag och eleverna fick ett kvitto på det - jag gick från lektionerna med det största leendet på mina läppar verkligen och jag såg flera ansikten som var både väldigt rosiga om kinderna men också lyckliga!
Flera av våra fina ponnysar förvånade mig också lite faktiskt, de vaknade till pga övningarna vi gjorde och rörde sig riktigt fint i slutet! Vi har väldigt fina ponnysar, men som med vilka andra ridskolehästar som helst så stänger de ju av litegrann efter ett tag och blir väldigt rutinmässiga. Superkväll hade jag som avslutades med ett ridpass på Fonzie, första på huurr länge som helst! Men ska skriva mer om det senare, nu måste jag åka...
 


Nytt foder!




Eftersom MyOne fått in hästfoder i butiken igen så passar jag numera på att handla där och de har faktiskt tagit in ett foder jag funderat på flera gånger innan - Havens!
Först började jag med Pavos slobber mash, men för enkelhetens skull så gick jag över till Mustang. Dock säljer faktiskt Borås butiken både Mustang och Havens, men som sagt så ville jag verkligen prova denna variant så det passade bra ändå :)
Ska bli intressant att se vad jag tycker lite längre fram...
Någon som har provat något från Havens tidigare?
 


Mina dagar




Kan din inte berätta lite om hur dina dagar ser ut? Du skriver att ju jobbar och sedan har lektioner, men det trodde jag var ditt jobb? Känner att jag inte hänger med här!
 
Jag förstår att detta känts väldigt otydligt då jag verkligen inte låtit er hänga med alls... Men jag ska försöka reda ut detta nu!
 
Jag är ju för det första anställd på Borås ridhus, där gör jag lite allt möjligt faktiskt, eller har gjort lite allt möjligt...
Måndagar hjälper jag till i stallet, tisdagar är mina egna lektioner för ponnyeleverna, onsdagar och torsdagar har jag varit på fritidsgården som vi har i stallet och fredagar är det möten och planeringstid. Jag jobbar ju absolut inga 8 timmars pass här utan det är betydligt lugnare än så, men det har ju litegrann varit ett måste för mig med tanke på min historik...
Utöver detta är prio ett i min anställning att jag alltid prioriterar lektionerna, så om några av de andra ridlärarna är sjuka så hoppar jag in och det har blivit en del sådant för mig.
Den senaste tiden har jag också börjat ha mer lektioner via ridhuset även privat, så då får eleverna boka in mig på en av ridskolans hästar och rida också.
 
Utöver detta så har jag tagit på mig en del extra jobb med utsläpp eller insläpp av ett gäng hästar extra utöver mina, dessa personer får jag sedan visserligen tillbaka en hel del hjälp av på helgerna eller när jag är iväg eller så vilket jag behöver för att orka med så mycket häst som mitt schema nu består av ;) Jag är fortfarande i stallet mycket på helgerna ändå, men jag kämpar så på veckorna med att försöka få ordning på min sömn och minst en dag på helgen så tar jag min förmiddag som jag behöver sova på och då är det skönt att veta att hästarna kommer ut och får lunch och sådär :)
 
Sedan har vi ju också mitt egna nu, där både tränar jag ekipage, privat eller i grupp men jag rider också andras hästar om det behövs. Dessutom är väl min tanke och önskan att kunna ta in någon eller några hästar i träning här framöver, men vi får se - det är mest en platsfråga just nu!
Det senaste har mina egna träningar verkligen dragit ivgång och jag har faktiskt haft extremt ont om tid att åka till andra stall och träna elever... tråkigt nog för jag saknar många av dom som ridit för mig! Men det kommer bli bättre med den biten snart.
 
Sist men absolut inte minst så har jag ju mina 3 egna hästar (eller ja, två är mina men den sista behandlas som om den vore min egen så hon räknas lika mycket som de andra :) ) som jag lägger väldigt mycket tid på... Främst Sheeba och Goodie då som oftast gör något varje dag till skillnad mot den sista lilla plutten som fortfarande klarar sig ganska bra med motion ibland.
 
Men det blir långa dagar såklart!
 
Fast jag skulle kunan jobba jämt om jag fick hålla på med detta, min kropp skulle dock säga nej till det så jag får lugna mig lite ;)
 
 


Design av Nora Bååth | Tjäna pengar på din blogg | >