Mistral.




Åh jag fick världens roligaste samtal för någon timme sedan, min gamla ponny Mistral, hans nya ägare. Tyvärr var det länge sen sist då vi har ring om varandra lite, har även svängt förbi deras stall när dom inte varit där och så. Bara så kul att få se min gamla stjärna.
Först blev jag alldeles tyst när hon sa att det var hon, tänkte givetvis att det hade hänt något. Men Lena ville bara berätta hur fantastisk han är och hur pigg och glad han är trots sina snart 27(!!) år. Hon rider honom varje dag och tränar en dag i veckan och han verkar älska det. Nästan lika mycket som hon älskar honom..
Lena har tagit över Mistral för några år sedan när döttrarna tröttnade vilket är jättekul. Jag var där och red honom när hon ridit i ungefär ett år och han var toppenfin! Alltså påriktigt, han kändes riktigt välriden! Det glädjer mig att han rör mycket på sig då jag är övertygad om att han skulle deppa ihop om inte han fick röra på sig och vara i centrum.
Hon hade tydligen fått riktigt mycket beröm de senaste träningar! Även en equiterapuets hade sagt för någon månad sen att det var en av de fräschaste hästar hon behandlat! Häftigt ellerhur?!
En gång har han varit skadad sen dom köpte honom, och ja.. jag också, för hos mig var han aldrig det (förutom någon spark eller sår och så..) det var en senskada efter att han väjjat för en katt bakom ett hinder på en hopptävling. Detta för ca 5 år sen, förstå veterinärernas miner när en ponny på över 20 år återhämtat sig från en senskada som faktiskt var riktigt allvarlig!
Åh han kommer alltid vara min pärla den hästen, har så mycket att tacka honom för! <3
Världens finaste mule, mini-briar ;)


Mycket idag!




Idag blir det verkligen tusen saker att göra för mig.. Det mesta måste liksom fixas idag dessutom så ja.. Det ordnar sig!
Men jag längtar iallafall tills att jag får sätta mig i bilen med Emelie och åka till Stockholm. Ska bli skönt att få en dag som bara består av positiva saker. Ska tänka tanken att mitt knä inte existerar... men så åker ju tyvärr kryckorna med så jag lär inte kunna missa det. Men jaja, det gör inget! Jag kommer va nöjd iallafall!



Dino uppdatering.




Smsade lite med Emma innan, och hon har ju lite ledig några dagar så jag trodde faktiskt Dino skulle få vila. Men tydligen hade en av groomarna fått hoppa upp och rida honom iallafall idag, istället för longering, vilket jag tyckte var toppen! Tycker det är viktigt att min häst lär sig att ridas av flera olika, för jag kanske inte alltid kommer kunna rida och jag vill att han ska vara uppmärksam på olika hjälper och typer av ryttare.
Dessutom är jag ganska övertygad om att hon också är riktigt duktig med tanke på att annars är man nog inte på ett sådant ställe alls! ;)
Emma hade fått mms av henne iallafall och tydligen hade det gått jättebra så jag är faktiskt lite stolt! Emma borde också vara det för det är garanterat mycket tack vare henne.
 
Har lite planer på att åka och hälsa på honom snart, tänkte att jag skulle försöka få med mig någon bara. Så himla tråkigt att åka själv, någon som känner sig manad att åka och besöka Helgstrand dressage - anläggningen? ;) Något alla dressyrryttare borde få se innan dom dör, mest av allt alla fantastiska ryttare och hästar!
Jag får planera lite mer bara, resan och kanske ev boende med denna gången ;)
 


Dag 9.




Idag känns allting väldigt mycket lättare!
Jag sov ingeting inatt igen, men pallrade mig till sjukhuset en sväng ändå. Bara för att när jag ringde så sa "min" sjuksköterka att teamet behövde träffas och besluta något och jag behövde träffa läkarna. Det var lite dethär jag ville "krismöte" så dom förstår att det vanliga sättet kanske inte funkar just nu på mig.. Eller uppenbarligen inte..
Efter att ha pratat med läkarna kände jag mig mycket gladare. Vi kompromissade lite med mediciner, då jag har några jag absolut vägrar ta som kanske egentligen hade varit lite bra för mig...
Sedan förklarade jag lite mer själv om mitt syndrom, som hör och häpna, haha överläkaren visst inte vad det var.. Det står tyvärr bara i dom sista journalerna från Lund, som dom inte verkar ha fått.
 
Dom ville iallafall nu låta mig göra en MR igen, vilket jag tyckte var en ganska bra idée. Magnetkameraundersökning för er som inte vet, där man ser lite mer än man gör på en vanlig röntgen. Så då kom vi överens om båda benen, och även ryggen denna gång. Vi får se..
Efter samtalet med dom kändes det tillslut bättre iallafall, och sedan var det lite tid hos arbetsterapeuten och psykologen kvar. Jag och psykologen hade lite samma tänk, jag ska vidareutveckla mitt sinne för att skärma av saker och ting. Lägger jag fokus på något så finns ingeting annat för mig, det är därför jag tävlat en gång när brandlarmet gick i cafeterian jämte tävlingsbanan, utan att jag ens märkte det. Det fokusen ska jag lära mig att använda på så sett att jag lär mig styra bort tankarna från smärtan, det tror jag kan vara bra. Klart att jag inte blir frisk av det men det kan nog absolut hjälpa något steg påvägen.
 
Efteråt tog vi blodprover och pratade lite jag och "min" sköterska, jag förklarade att jag inte ville uppfattas som att jag inte ville detta. Jag bara orkar inte när jag inte får sova, kroppen funkar inte!
Dom verkar förstå lite nu och hon stack mig tillochmed bra så hon fick pluspoäng haha. Tyvärr har jag haft lite många olika prover och droppnålar i armar och händer de senaste åren, och en droppnål i handen satte sig fel en gång och jag fick starka mediciner och dropp på fel ställe, eller utanför kärlet. Så min sprutfobi är hemsk! Dessutom får dom alltid gräva omkring för att träffa rätt, förmodligen för att jag spänner mig så. Men som sagt, massa pluspoäng till allihopa idag!
Känner mig faktiskt riktigt glad tillochmed, nu vet jag att jag kommer få sova vissa nätter iallafall och det känns väldigt viktigt för mig!
 


Ni är så goa!




Jag får fina kommentarer, sms och folk som ringer och tycker lite extra synd om mig just nu, tro mig det känns mycket bättre då ;) Haha, nej men jag uppskattar verkligen era ord! Hur mycket som helst!
 
Jag fick en himla bra fråga utav Carolina, vars blogg jag förövrigt brukar vara inne och läsa varje dag! :)
 
Hej! följer dina "framsteg" eller kanske ska skriva dina dagar på sjukhuset. Förstår din enorma frustration med att itne kunna sova och att ständigt ha ont! 

Jag må vara trög men du får gärna skriva och berätta exakt vad det är som gör att du inte kan sova. förstår att det är smärtan men vad utlöser den nu som den inte har blivit utlöst innan? 

Hoppas inerligt att SÄS inser sina briset och sedan utbildar sin personal eller skickar dig till lund! 

Styrke kramar C
 

Jag vet att jag skriver väldigt luddigt här, men jag försöker "sålla" lite då jag hade kunnat skriva flera sidor med saker angående min skada och olyckan. Alltså det är hemskt att erkänna nästan, men jag har verkligen haft otur med precis allt sen jag skada mig. Ja, som rör skadan då givetvis...
Därför är det bra när ni frågar lite för jag glömmer bort och skriva det som kanske är det viktigaste! Jag vill ju faktiskt att ni ska kunna förstå vad det handlar om dethär också såklart! :)
 
Jag har ett kroniskt smärtsyndrom i mitt knä som uppkommit i samband med olyckan 2009, detta syndrom heter Complex regional pain syndrome och är precis som det låter ett mer komplicerat fall av kronisk smärta som man egentligen inte vet varför det uppkommer eller vad man ska säga. Det finns folk som drabbas helt utan att råkat ut för något trauma.
Sedan har jag även en såkallad nervskada som egentligen borde utredas mer, vilket dom skulle göra i Lund. Men nu jobbar jag på att få göra det även här i Borås.
Detta är också ganska komplicerat då både nervsmärta och denhär typen av kronisk smärta kan tyckas mer vara något som "satt sig i huvudet" än att man egentligen har ont.. Alla läkare tror tyvärr inte riktigt på detta än då det finns väldigt dåliga underlag just för hur och varför det uppkommer. Lite som Fibromyalgi och rematisk värk.. Min smärta var ju mer koncentrerad på ett ställe, vilket den tyvärr inte är längre. Men vilket fall..
 
Just nervsmärtor finns det dock forskning som visar att den ökar ganska mycket under nätterna, jag har dessutom väldigt mycket vilja och envishet som gör att jag ofta gör mycket på dagarna. Det behöver nämligen inte betyda att jag får ont precis när jag utför saker och ting, jag kan få det flera timmar efter och det kan hålla i sig i veckor!
Vissa saker vet jag inte fungerar, andra kan funka vissa dagar och andra dagar inte.. Ibland är smärtan överkomlig eller ibland är den som den varit de senaste dagarna - fullständigt vedervärdig (om man får säga så?!).
Just det med sömnen har ju blivit så att jag börjar få ont på nätterna, jag har provat att gå och lägga mig, men jag hittar inget sätt som gör det mer bekävmt eller vad man ska säga. Rent teoretiskt blir det ju omöjligt då som sagt nervsmärtan har sin "topp" på nätterna. Efter såhär många månader/år så har det tillslut blivit så att jag helt enkelt avskyr att gå och lägga mig.. Jag hatar sängen, den är förenad med panik över att inte kunna somna. Så givetvis när jag har en bättre dag, kan jag kanske inte somna bara för att jag tänker på allt som gör ont utan att jag nödvändigtvis har så ont. Dock brukar jag dessa dagar kunna somna efter kanske 2-3 timmar ändå. Men "smärtdagarna/kvällarna/nätterna" somnar jag oftast inte alls! Lagom tills jag ska gå upp så lugnar smärtan ner sig lite och för ta igen lite missad sömn, har jag de senaste månaderna tillåtit mig själv att få sova kanske mellan 10-13 eller så.. Vilket jag inte får nu, då dom anser att jag vrider på dygnet då. Givetvis håller jag med, men alla som sovit dåligt någon natt vet hur trött man är.. Lägg på 2,5 år och ibland flera dygn i sträck som jag varit uppe..
I början gick det, kroppen var ovanligt pigg efter några månader och jag har kunnat vara uppe 3 dygn i sträck, just för att jag inte vill vända på dygnet. Men dom senaste 1-2 månaderna har jag tillåtit mig själv att sova när jag behöver, men aldrig att jag sover som ett normalt 7-8 timmars pass. Jag gjorde det första dagen med nya medicinen förra veckan (som jag alltså inte får ta längre..) men annars kommer jag inte ihåg senast jag sov 7 timmar utan att vakna och på en normal tid!
 
Tyvärr visar ju inte nervsmärtan sig bara på ett ställe, om man har den under en längre tid. Nu går det även upp i hela benet, höften, ländryggen, skulderbladen, nacken, axlar och ger en sista mysig touch av spänningshuvudvärk. Förutom det så har även höften och knät på andra sidan börjat göra sig påmind, av all snedbelastning. Så det kan också värka ibland, dock inte på långa vägar lika ofta och intensivt!
Som tillexempel nu när jag skriver detta inlägg, har jag bytt ställning ca 30ggr, pga att jag inte kan sitta med knäet i vanlig urätt postition, lägger jag upp det och vilar det i soffan istället så gör snart det också ont. Börjar jag låta det gör ont så kommer det snart bli lite värre, och lite värre och ja.. Tillslut har jag låtit det gå för långt och då sitter det istället i i  dagar eller veckor. Det är så det blivit på sjukhuset, jag har inte gjort något mer ansträngande egentligen, jag har bara pressat knät snäppet förlångt och jag kände tyvärr inte gränsen innan det var försent...Men det vet jag ju tyvärr inte fören (oftast) på kvällen eller natten..
 
Just det, vi har förövrigt pratat om en teori idag, inte jag och sjukhuset dock.. Men jag och min pappa, han har hittat en bra sida om just detta smärtsyndrom och nervsmärtor och där står det faktiskt att folk med denna typen av skada och problem inte bör sluta med den "dagliga mortionen" som för mig då inte innebär promenader som det kanske annars gör för många andra. Det funkar inge bra med promenader för mig, förutom lite cykel och så på gymmet så är ju min stora del av livet borta... Det jag rör mig i stallet och på hästryggen! Uppenbarligen kan detta också göra det sämre då smärtan kan vänja sig vid en viss belastning.. Ibland funkar det kanske inte med ridning och så, men oftast funkar stallet och hästarna väldigt bra. Det är också därför stallet blivit min rehab, där kan jag faktiskt för vissa stunder få tänka på något annat...
(Till alla er som har ifrågasatt hur jag kan rida när jag inte kan jobba....Inga namn nämda..) sen är det faktiskt så att jag kan anpassa mer i stallet än vad jag kan med jobb och annat. Plus att jag ibland har ont av något jag gjort i stallet, men det är få gånger jag haft det i flera veckor. Då handlar det oftast mer om dagar! Det finns alltså hopp även för mig!
 
Så nu förstår ni nog också varför jag köpte en fölis när jag fick reda på att jag inte skulle kunna börja rida på ganska länge?! :)
 
Hoppas ni alla fått en bättre insikt i varför jag ens går dethär programmet på sjukhuset och varför jag klagar så över att jag sover dåligt och liknande... Ni får hemskt gärna fråga annars, har så mycket att skriva så glömmer bort hälften! :)
 
 
Tack Carolina för din kommentar! Hoppas du förstår mer nu av mina väldigt otydliga inlägg som jag insåg själv ;) Kramar!
 
 
 


Dag 8




Jag har tagit en liten paus från allting idag känns det som.. Varit en av dom värsta nätterna sedan jag skada mig, jag tänker inte ens gå in på vad dom säger på sjukhuset om det.. Eller vad dom inte säger. Men jag väntar mig en likvärdig natt igen tyvärr..

Men det som va bra var att jag fick testa på några av smärtrehabs bästa "metoder" och ingen av dom funka.. Inte ens räkna får, eller andas alfabetet, skulle göra det "för att hjärnan ska ha extra tråkigt och somna.." men jag har ju iallafall provat nu?!
 
Vilket fall så var jag inte ens där idag, när jag ringde imorses hade jag inte somnat än nämligen...


Sveland.




I paketet fanns det ett Amigo cooler täcke. Blev överraskad över hur fint det var faktiskt, inte varit så jätteförtjust i dom.. Men insåg att jag skulle behöva ett då jag aldrig använder fleecetäcken speciellt länge när hästen är svettig. Så opraktiskt tyvärr.
Jaja, jag är nöjd! Som ni förstår finns det en liten hög som väntar på att Dino ska komma hem. Så lär lägga upp en del saker som jag kan sälja sen, som jag inte kommer använda!


Paket.




Jag är inte speciellt "svårövertalad" blev nämligen på mycket bättre humör när jag fick brev att jag hade ett paket att hämta ut..
Ni får gissa vem det är till och från vem med ;)


Dag 7.




Bra dag.. not!
 
Jag är nog ett ganska hopplöst fall med min smärta känns det som...
Eller nej, jag ska inte börja anklaga mig själv för i Lund verkade dom inte alls tycka och tänka på samma vis som här i Borås.
Men jag kom till sjukhuset idag möttes jag av sjuksköterskan som ville prata med mig, dom ska ta bort min medicin några dagar och testa utan. Givetvis är det toppen, med tanke på att jag om någon inte skulle tillåta mig själv att bli beroende. Men något måste ju göras, för så ont som jag har nu har jag aldrig haft och kommer jag då inte få sova så kommer det bli ännu värre!
Fick prata med överläkaren som drog upp massvis med olika mediciner och metoder som jag kunde få testa. Allting har jag antingen testat eller om det gällde mediciner så har dom liknande effekt som något jag redan testat innan och det hade ju varit okej om jag fått effekt men inte tillräckligt, men i detta fall var det åt andra hållet.. Jag har istället fått biverkningar som jag absolut inte vill ha.. Alltså jag blir galen!
Jag talade om att jag vet inte om jag kommer orka gå dit om jag inte får sova, och fick istället motfrågan om jag funderat på att hoppa av?!
 
Om inte dom kan hjälpa mig så lär ju ingen kunna det så nej tack! Jag vill gå, men jag vill också sova! Jag vet inte, men jag tycker inte att det är föör mycket begärt på något sätt?
Dom ville iallafall skicka mig till Gbg och Sahlgrenska för att utreda mina sömnproblem och kartlägga dom på något sätt.. Men jag har ju inte sömnproblem egentligen, jag har sådanna smärtor som gör att jag fått sömnproblem. Men enligt mig låter det ganska logiskt att behandla smärtaorna så borde ju även den obefintliga sömnen blir mindre  obefintlig? Eller är jag helt korkad?
 
Jag var även nere hos Arbetsterapueten en sväng, jag tycker om henne, hon känns som en mer allt-i-allo på det stället. Men både jag och hon insåg att kan jag varken sitta eller stå riktigt kan hon inte lära mig hur jag ska göra det heller, så hon bad mig faktiskt att gå upp och prata med läkarn... och jag kände mig ännumer nere. Jag kan inte ens sitta framför en dator utan att få ont, efter 2 minuter ungefär började det.. Fantastiskt!
Jag bad henne att skaffa en soffa med divan del, för det brukar funka bra, eller om jag får sitta och stå lite snett som jag brukar göra så hjälper det också.. Men ja, det är ju det jag är där för att ändra på så förstår hennes tänk. Hon tröstade lite med att säga att jag hade gott om tid på mig att träna och jag var tydligen väldigt duktig på att hitta rätt hållning när hon bara sa åt mig, vilket hon tackade ryttaren i mig för, så ja det får helt enkelt bli bra.
 
Väldigt skeptisk till att jag kommer upp ur sängen imorgon, jag känner redan nu att jag inte orkar. Men vem vet, kanske får sova flera timmar inatt så det kanske går bra? Jaja, får bearbeta detdär någon timma innan jag går och lägger mig, nu ska jag tycka synd om mig själv tillsammans med mina pepparkakor, då känns allting väldigt mycket lättare ;)
 


Glömt bort..




... att skriva att jag fick ett sms från Emma i slutet av förra veckan, att Dino hade gjort sitt bästa pass hittills! Han hade gett med sig nu antar jag och insett att han börjar bli stor pojke och då är det riktigt jobb som gäller ;)
Ne men det känns bra att han inte är helt hopplös iallafall, ska bli så kul att få ta över efter Emmas jobb. Jag har redan börjat förbereda hur vi ska gå tillväga med träning och sådant ;)


Inte ens en vecka kvar!




Längtar tills på lördag när jag och Emelie ska till stockholm och kika dressyr, och givetvis gå på mässan! Ska bli så kul att få vara en hel dag bland hästarna och hästmänniskor igen! Saknar det :)
 


Dag 6.




Nu är vi inne på ny vecka och även idag gick jag upp tidigt för att vara på sjukhuset.
Inget märkvärdigt idag, sjukgymnastik, sjuksköterskan och sedan kuratorn. Jag tror sjukgymnastiken var det enda som egentligen gav mig något. (om man får ha så dålig inställning)
Men jag är jättemycket sämre i mitt knä och har varit hela helgen men dom tar det liksom inte på allvar - väldigt tröttsamt!
 
Jag gillar trots allt min sjukgymnast, även om inte hon heller fått lika bra betyg som Örjan i Lund. Men vem kan få det? Känns nästan orättvist att jämföra med honom..
"Min" sjuksköterska blev jag mest sur på.. Vi pratade om hur man ger sig själv bra förutsättningar för att kunna somna och jag är ledsen men alla funkar inte på samma sätt! Jag blir t.ex rastlös av att det är för tyst runt omkring mig, kanske för att jag är uppväxt i en familj som många kan anse vara lite smågalen. Men jag trivs så..
Jag vill inte att det ska vara för mörkt, för kallt (då får jag värk), ja i stort sett alla punkter har jag antingen testat eller så är det inte jag. Man börjar liksom lära känna sig själv och sina sömnrutiner efter 2,5 år..
 
Sen kuratorn... Kommer jag någonsin berätta något för henne? Hon hade ju i stort sett bestämt redan vad för typ av jobb jag ska söka när jag gått klart detta smärtrehab.. För jobba skulle jag ju kunna i stort sett med en gång, ungefär halvtid.. Men ändå?! Det är ju detta jag velat komma ifrån, jag vägrar kastas ut igen i jobbvärlden och få sparken pga min skada..
 
Dessutom hade jag så onte idag så mitt knä ville inte ens låta mig sitta på stolarna.. Det blir så ibland, otroligt irriterande bara.. Man hittar liksom inget läge som gör... mindre ont då!
 
Åh jag är såå besviken på smärtrehab här hemma, jag vill verkligen att det ska kännas bra men hur mycket jag än försöker så gör det inte det! Dom är helt fasta i sina rutiner redan på något sätt!
 
 
Så saknar jag Dino dessutom...
 


Utevistelse




Jag har en fråga jag fått nu ett par gånger som jag börjat haka upp mig lite på, kan inte låta bli!
 
Många frågar nämligen hur mycket Dino får vara ute i hage när han är i Danmark hos Helgestrand och Emma då. Jag tycker om jag ska vara helt ärlig att det är en ganska onödig fråga, iallafall på det sätt som den varit formullerad till mig. Hade den varit formullerad såsett att det är någon som är uppriktigt nyfiken eller så, hade det varit helt annorlunda.
 
Såhär är det, när jag började leta efter ett ställe att ha Dino på så var inte min tanke att han skulle få vara i hage varje dag. När man skickar iväg en häst till ett försäljningstall/utbildningsstall eller vad man nu vill kalla det så kan man inte räkna med tio timmars hagvistelse om dagen, eller 1-2 timmars motion per dag. Däremot tror jag att han får fullt tillräckligt med motion då jag vet hur Dino blir om han inte får röra på sig! Jag tror inte Emma skulle tycka om att sitta på honom då, så om det är fler träningspass, skrittmaskinen eller hagen som gäller det är upp till henne eller groomarna.
 
Ska du skicka iväg din häst så måste du våga släppa lite på detdär, när jag tog in hästar eller har jobbat i försäljningstall så fick dessa hästar vara glada att dom fick komma ut i hagen ens en dag i veckan. När dom var hos mig var dom dock ute, om inte hela dagen så iallafall halva. Men man måste ju förstå själv att finns det mellan 100-200 hästar i ett stall så skulle det behöva extra personal som bara släpper ut och in hästar hela dagarna! För att inte tala om alla täckesbyten, puuuh!
 
Jag har om jag ska vara helt ärlig ingen aning om hur mycket Dino motioneras just nu, och för att sticka lite extra i allas ögon så bryr jag mig inte. Jag har ju lämnat över förtroendet till Emma när jag sa att Dino skulle få bo hos henne?! Då måste jag låta henne sköta det på det sättet som gäller henne/dom/det stallet!
Finns inget värre än hästägare som kommer med ett långt A4 över regler som finns kring hästen man ska hjälpa till med, det hinns inte med. Det är kanske svårt att förstå om man inte jobbat i stall, men det går i ett, från morgon till kväll! Givetvis alla dagar i veckan!
 
Det jag vill säga är att har du gett förtroendet till någon att rida din häst, så behöver du också släppa taget lite och låta dom göra på sitt vis. Givetvis kan man komma med tips, vad som funkat bra och så, absolut! Men i slutändan så är det en viss rutin den som jobbar med det har, som dom behöver följa för att det ska gå smidigt. Dessutom lämnar du ju sällan iväg din häst i flera år, 3 månader som Dino är iväg är ändå hyffsat länge för att egentligen "inte ha en orsak" så som försäljning eller träning inför championat eller liknande, så jag är ganska övertygad om att dom överlever ett tag med nya rutiner för att sen få komma hem igen och vara i hagen precis så mycket du som matte bestämmer! :)
 
Såhär ser hela Dinos dagar ut när han är hemma, och kommer förmodligen göra igen när han kommer hem ;)
 
 
 
 


Hööks




Jag var ju på Hööks och köpte domdär lackade fårskinsbootsen som jag bloggade om häromdagen, blev tungen innan dom tog slut. Då dom började dyka upp på flera bloggar dagen efter..
 
Dessutom har jag letat efter en hjälm ganska länge och nu blev det en äntligen, den nya Lami-cell hjälmen med swarowski kristaller får bli min nya hemma hjälm iallafall.
 


Imorgon är det dags igen..




Smärtrehab dag 6.. Dethär har varit den värsta veckan sen jag skadade mig! För att inte tala om helgen.. Inatt grät jag påriktigt mig själv till sömns trots att jag tagit min insomningsmedicin. Det kändes bara så oerhört hopplöst att jag är mycket värre innan jag ens börjat köra igång påriktigt! Hur ska detta gå liksom? 
Just när jag var som mest ledsen så tänkte jag på att jag inte hade min Dino att burra in näsan i, det gjorde det ännumer synd om mig!
Jag längtar tills detta är över och han kan komma hem.igen.. :)
 


Hur länge ska man rida sin unghäst?




Har sett att många haft frågor om hur länge och mycket man bör rida sina unga hästar.. Som vanligt är det också mycket åsikter angående detta!
 
När jag rider en unghäst gör jag det aldrig för att rida dom trötta, det är sällan jag rider någon häst så. Isåfall ger jag mig nog ut i skogen och låter dom få utlopp för sin extra energi genom att hålla ett högt tempo med mindre krav (inte helt utan krav.. bara mindre) sen givetvis är det bra mycket lättare att rida en treåring trött än en häst på tio år i full tävlingskondition.
Men det viktigaste är verkligen aldrig hur länge man rider, det är det inte på något häst! Det är att du har en plan, rider igenom det som ska funka, givetvis anpassar lite för dagsformen och sedan avslutar man när det går bra och man "fått igenom" det man vill.
Emma förklarade det så enkelt i sin blogg tycker jag, det är absolut inte efter klockan man ska rida och precis som bilen ska man inte ha för många kilometer på mätaren. 
Precis som hon skrev så är det ingen bra ridning att ligga varv på varv i samma tempo och gångart! Ha en plan med ridningen, gör det du ska och sedan avsluta! Mycket mer effektivt..
 
Det vi verkligen skulle behöva lära oss är att använda tiden vi rider på ett mer effektivt sätt, jag har själv börjat tänka mer iallafall senaste året på hur jag faktiskt lägger upp ett pass. Ibland rider jag Dino tillexempel 2 min effektiv ridning! Tycker jag då att han gjorde det jag bad om och det som var mitt mål med den dagen, plus grunderna som ska sitta nu så finns det ingen anledning att traggla på samma saker och rida tio varv i vänster galopp bara för att...
 
Det är också i detta läge du har bra effekt av att vara ute i god tid som jag skrivit om innan, då kan du intruducera saker för den unga hästen lite långsamt istället för att ta ett helt pass och köra slut på den när du ska lära den att hålla galoppen även när du byter varv (till exempel). Gör det en gång, lyssnar hästen så gör det inte mer. På så vis kör du inte slut på den, du får inte massa extra onödiga km på mätaren, du ligger steget före i utbildningen, plus att hästen kommer komma ihåg rörelsen som något positivt där den gjorde något rätt en gång och fick en extra kärleksfull matte/ryttare :)
 
 


Shopping.




 
Ni kan aldrig gissa vad jag varit och inhandlat!? ;) Blev en "bonusgrej" också.....


GTC Live




Någon mer som sitter och kikar? :)


Kom till mamma




 
Snälla, ge mig denna hästen... någon?


Lackat.




Äntligen har hööks ett par fårskinn-boots till ett bra pris. Dock är dom kopior på Kingslans senaste boots så dom är även lackade. Vad tycker ni? För mycket eller snyggt?
 
Jag älskar dom ;)


Design av Nora Bååth | Tjäna pengar på din blogg | >