Ni är så goa!




Jag får fina kommentarer, sms och folk som ringer och tycker lite extra synd om mig just nu, tro mig det känns mycket bättre då ;) Haha, nej men jag uppskattar verkligen era ord! Hur mycket som helst!
 
Jag fick en himla bra fråga utav Carolina, vars blogg jag förövrigt brukar vara inne och läsa varje dag! :)
 
Hej! följer dina "framsteg" eller kanske ska skriva dina dagar på sjukhuset. Förstår din enorma frustration med att itne kunna sova och att ständigt ha ont! 

Jag må vara trög men du får gärna skriva och berätta exakt vad det är som gör att du inte kan sova. förstår att det är smärtan men vad utlöser den nu som den inte har blivit utlöst innan? 

Hoppas inerligt att SÄS inser sina briset och sedan utbildar sin personal eller skickar dig till lund! 

Styrke kramar C
 

Jag vet att jag skriver väldigt luddigt här, men jag försöker "sålla" lite då jag hade kunnat skriva flera sidor med saker angående min skada och olyckan. Alltså det är hemskt att erkänna nästan, men jag har verkligen haft otur med precis allt sen jag skada mig. Ja, som rör skadan då givetvis...
Därför är det bra när ni frågar lite för jag glömmer bort och skriva det som kanske är det viktigaste! Jag vill ju faktiskt att ni ska kunna förstå vad det handlar om dethär också såklart! :)
 
Jag har ett kroniskt smärtsyndrom i mitt knä som uppkommit i samband med olyckan 2009, detta syndrom heter Complex regional pain syndrome och är precis som det låter ett mer komplicerat fall av kronisk smärta som man egentligen inte vet varför det uppkommer eller vad man ska säga. Det finns folk som drabbas helt utan att råkat ut för något trauma.
Sedan har jag även en såkallad nervskada som egentligen borde utredas mer, vilket dom skulle göra i Lund. Men nu jobbar jag på att få göra det även här i Borås.
Detta är också ganska komplicerat då både nervsmärta och denhär typen av kronisk smärta kan tyckas mer vara något som "satt sig i huvudet" än att man egentligen har ont.. Alla läkare tror tyvärr inte riktigt på detta än då det finns väldigt dåliga underlag just för hur och varför det uppkommer. Lite som Fibromyalgi och rematisk värk.. Min smärta var ju mer koncentrerad på ett ställe, vilket den tyvärr inte är längre. Men vilket fall..
 
Just nervsmärtor finns det dock forskning som visar att den ökar ganska mycket under nätterna, jag har dessutom väldigt mycket vilja och envishet som gör att jag ofta gör mycket på dagarna. Det behöver nämligen inte betyda att jag får ont precis när jag utför saker och ting, jag kan få det flera timmar efter och det kan hålla i sig i veckor!
Vissa saker vet jag inte fungerar, andra kan funka vissa dagar och andra dagar inte.. Ibland är smärtan överkomlig eller ibland är den som den varit de senaste dagarna - fullständigt vedervärdig (om man får säga så?!).
Just det med sömnen har ju blivit så att jag börjar få ont på nätterna, jag har provat att gå och lägga mig, men jag hittar inget sätt som gör det mer bekävmt eller vad man ska säga. Rent teoretiskt blir det ju omöjligt då som sagt nervsmärtan har sin "topp" på nätterna. Efter såhär många månader/år så har det tillslut blivit så att jag helt enkelt avskyr att gå och lägga mig.. Jag hatar sängen, den är förenad med panik över att inte kunna somna. Så givetvis när jag har en bättre dag, kan jag kanske inte somna bara för att jag tänker på allt som gör ont utan att jag nödvändigtvis har så ont. Dock brukar jag dessa dagar kunna somna efter kanske 2-3 timmar ändå. Men "smärtdagarna/kvällarna/nätterna" somnar jag oftast inte alls! Lagom tills jag ska gå upp så lugnar smärtan ner sig lite och för ta igen lite missad sömn, har jag de senaste månaderna tillåtit mig själv att få sova kanske mellan 10-13 eller så.. Vilket jag inte får nu, då dom anser att jag vrider på dygnet då. Givetvis håller jag med, men alla som sovit dåligt någon natt vet hur trött man är.. Lägg på 2,5 år och ibland flera dygn i sträck som jag varit uppe..
I början gick det, kroppen var ovanligt pigg efter några månader och jag har kunnat vara uppe 3 dygn i sträck, just för att jag inte vill vända på dygnet. Men dom senaste 1-2 månaderna har jag tillåtit mig själv att sova när jag behöver, men aldrig att jag sover som ett normalt 7-8 timmars pass. Jag gjorde det första dagen med nya medicinen förra veckan (som jag alltså inte får ta längre..) men annars kommer jag inte ihåg senast jag sov 7 timmar utan att vakna och på en normal tid!
 
Tyvärr visar ju inte nervsmärtan sig bara på ett ställe, om man har den under en längre tid. Nu går det även upp i hela benet, höften, ländryggen, skulderbladen, nacken, axlar och ger en sista mysig touch av spänningshuvudvärk. Förutom det så har även höften och knät på andra sidan börjat göra sig påmind, av all snedbelastning. Så det kan också värka ibland, dock inte på långa vägar lika ofta och intensivt!
Som tillexempel nu när jag skriver detta inlägg, har jag bytt ställning ca 30ggr, pga att jag inte kan sitta med knäet i vanlig urätt postition, lägger jag upp det och vilar det i soffan istället så gör snart det också ont. Börjar jag låta det gör ont så kommer det snart bli lite värre, och lite värre och ja.. Tillslut har jag låtit det gå för långt och då sitter det istället i i  dagar eller veckor. Det är så det blivit på sjukhuset, jag har inte gjort något mer ansträngande egentligen, jag har bara pressat knät snäppet förlångt och jag kände tyvärr inte gränsen innan det var försent...Men det vet jag ju tyvärr inte fören (oftast) på kvällen eller natten..
 
Just det, vi har förövrigt pratat om en teori idag, inte jag och sjukhuset dock.. Men jag och min pappa, han har hittat en bra sida om just detta smärtsyndrom och nervsmärtor och där står det faktiskt att folk med denna typen av skada och problem inte bör sluta med den "dagliga mortionen" som för mig då inte innebär promenader som det kanske annars gör för många andra. Det funkar inge bra med promenader för mig, förutom lite cykel och så på gymmet så är ju min stora del av livet borta... Det jag rör mig i stallet och på hästryggen! Uppenbarligen kan detta också göra det sämre då smärtan kan vänja sig vid en viss belastning.. Ibland funkar det kanske inte med ridning och så, men oftast funkar stallet och hästarna väldigt bra. Det är också därför stallet blivit min rehab, där kan jag faktiskt för vissa stunder få tänka på något annat...
(Till alla er som har ifrågasatt hur jag kan rida när jag inte kan jobba....Inga namn nämda..) sen är det faktiskt så att jag kan anpassa mer i stallet än vad jag kan med jobb och annat. Plus att jag ibland har ont av något jag gjort i stallet, men det är få gånger jag haft det i flera veckor. Då handlar det oftast mer om dagar! Det finns alltså hopp även för mig!
 
Så nu förstår ni nog också varför jag köpte en fölis när jag fick reda på att jag inte skulle kunna börja rida på ganska länge?! :)
 
Hoppas ni alla fått en bättre insikt i varför jag ens går dethär programmet på sjukhuset och varför jag klagar så över att jag sover dåligt och liknande... Ni får hemskt gärna fråga annars, har så mycket att skriva så glömmer bort hälften! :)
 
 
Tack Carolina för din kommentar! Hoppas du förstår mer nu av mina väldigt otydliga inlägg som jag insåg själv ;) Kramar!
 
 
 



Kicki

Jag lider verkligen med dig och din smärta. Har du någonsin varit hos en kinesisk läkare som finns på Stora Essingen i Stockholm? Hon heter doktor Nie och jobbar oerhört mycket med akupunktur och smärtlindring. Svår att nå men kommer man väl dit så får man garanterat hjälp. Googla på Doktor Nie så hittar du adress m.m. Min man hade en kroniskt inflammerad ischiasnerv som inte gick att göra något åt enligt läkarna. Ett par vändor hos Doktor Nie och han har inte längre ont. Detta är nu två år sedan och det håller i sig! Om inte smärtrehab funkar som du tänkt dig så fundera i alla fall på Doktor Nie!







 DITT NAMN


 DIN MAIL


 DIN BLOGG




SPARA?

Tjäna pengar på din blogg
Design av Nora Bååth | Tjäna pengar på din blogg | >