Något nere..




Det är svårt att beskriva hur man känner sig när man till viss del känner sig nöjd, men ändå så himla ledsen.. Det var verkligen inte det roligaste ögonblicket i mitt liv igår när jag stod och funderade på hur tusan jag skulle kunna stänga lastbilen och gå ifrån den för att kanske aldrig få se Dino igen.. Detdär aldrig vet man ju inte, men det är riktigt tufft.. Speciellt när man haft hästen sedan han var litet föl, vi har verkligen vuxit ihop jag och Dino!
Även om jag är så glad och tacksam inför Carl, då han gjort att jag fått ett positivt avslut på det hela.. Han har gjort ett helt fantastiskt jobb verkligen och jag är otroligt tacksam!
Men det är ju fortfarande jag som tagit beslutet om att sälja och jag vet att det är ett bra beslut, men jag saknar redan dendär hästen så det gör ont ungefär.. Då har han trots allt knappt varit hemma det senaste halvåret! Men nu är han verkligen inte min längre.. det känns tomt..
 
Jag skulle rida Goodie igår, men jag hade ingen ork kvar till det.. Dock var jag där och pysslade med honom, tröstade mig lite och inbillade att jag tröstade Goodie med massa morötter. Jag är dock säker på att Goodie är toppennöjd över att vara the one and only! Nu kommer jag lägga fokus på honom ett tag, men visst finns det planer om att skaffa något nytt.. Det är nog det enda som håller mitt mod uppe lite just nu att leta upp ett nytt stjärnämne.. 
Usch vad jobbigt dethär är.. När jag sålde Goodie för flera år sedan var det absolut jobbigt, men då hade jag liksom inget val! Dessutom visste jag ju vart han skulle hamna och jag visste redan att han avgudade sin nya ägare.. Här beskyller jag mig själv mycket mer, om jag bara vore lite större, för allting annat är sådant som jag gillar hos en häst.. Han är en liten fighter min Dino och det är en egenskap hästar kommer långt på tycker jag! Sedan kan jag erkänna att jag ibland har velat slita mitt hår för dendär hästen, men sedan har jag fått känna på ett ridpass som gör att det känns som att man aldrig vill sluta och då är allting bortblåst.. Det är frustrerande att känna att man har en vilja och ett hjärta som håller kvar i hästen, men en kropp som säger nej.. Tyvärr måste ju min kropp i mitt fall vinna..
Det är mycket Dino nu, och jag återgår hela tiden till honom.. Men så ser det ut för mig just nu, hur jag än gör och hur jag än tänker så bollar jag mellan ganska nöjd och ändå skitledsen..
Det är tur att jag har min Goodie alltså, han lär få stå ut med en matte som är full av extrema humörssväningar just nu.. Men han brukar vara förstående min gamleman ;)
 



Hanna SJ

Usch, man får ju tårar.. Fy va jobbigt men jag förstår ditt beslut och tyvärr går det inte alltid som man tänkt sig även om detta var ditt beslut så vad jag förstår så var det inte tänkt att bli så här från början. Ta nu hand om dig! Styrkekramar!


Elaine

http://faldarello.com

Fy så ledsamt att ta farväl "för alltid"... Jag förstår att Dino är och har varit något alldeles speciellt för dig, och särskilt när ni varit tillsammans från föltiden. Får man fråga orsaken varför du måste/vill sälja honom? Jag har nyligen börjat kika in på din blogg o har försökt leta orsaken, för jag trodde han var den du satsade på inför framtiden? Hur som, så får han det garanterat toppen framöver, precis som han haft det hos dig. ♥


Sätilaryttaren

http://Satilaryttaren.se

Fina Dino! Har han flyttat långt bort?







 DITT NAMN


 DIN MAIL


 DIN BLOGG




SPARA?

Tjäna pengar på din blogg
Design av Nora Bååth | Tjäna pengar på din blogg | >