Kommer vi någonsin dit igen?




Jag går varje dag upp och ner i mitt tänk kring Goodie, hur mycket ska jag hoppas och tro på att han kommer tillbaka? Jag har lovat mig själv och honom att ge det en chans, men någonstans säger magkänslan att jag inte ska hoppas för mycket med risk för att bli otroligt ledsen.
 
Jag är inte ett dugg intresserad av att sitta och traggla Msvb/Msva klasser med Goodie, med en annan häst hade det varit helt annorlunda! Men jag vet ju vart jag och Goodie var påväg när skadan dök upp och då var vi snarare på gränsen att lämna dessa klasser helt... Detta är inte för att det är "lätta klasser" för jag minns fortfarande känslan när jag skulle rida min första Msva och hur mycket jag gått runt och tänkt hur svårt det börjar bli, och jag tycker samma sak fortfarande... skillnaden är att jag nu sett vad vi kan och jag vet att vi hade en eller några växlar till!
 
Dagen innan Goodie skadade sig red jag igenom Inter A för min tränare Jenny som dömmer själv i holland, tom small tour (än sålänge). Trots att jag kom ganska oförberedd inför denna programridning så att jag gjorde en hel del slarvfel (typiska sådanna man gör när man inte har programmet hundra procent i ryggmärgen) och dessutom red på en 10 meter kortare bana (det gör att vissa linjer blir extremt tajta!) så gav hon mig ett slutresultat på strax över 67%...
Att gå från programridning till riktig tävling är såklart helt annat, men han var så otroligt fin där precis innan skadan och då kändes det att han ändå bara var i precis början av sin uppgång. Tänk då vad vi hade kunnat träna denna vintern!
Jag tror inte Goodie är en GP-häst som kommer ligga i toppen i de klasserna, men så som han gick där precis innan han skadade sig fick mig att tänka att GP absolut inte var långt borta att faktiskt kunna kvala till och sedan starta! Det var också min tränares ord och mitt nya mål att kunna göra det om kanske 1 år eller så...
 
Jag kommer ihåg hur jag satt och red Inter A programmet där för Jenny, med lite ångest över att jag inte hade tränat mer på hela programmet och själv blev förvånad över hur Goodie var precis med mig och nästan hjälpte mig igenom det som jag förstörde med att inte komma in i rörelserna väl förberedd. Det är också så typiskt honom, att göra precis allt han bar kan för mig, om det så innebär att jag sätter honom i en dum sits innan så försöker han ändå.
 
Däremot är jag så otroligt glad att jag var lite väl impulsiv och startade dendär första Inter 1an i våras, för detta gjorde att jag vågade mig ut i dessa klasser två gånger till, med långt ifrån perfekta resultat men ändå helt fantastiska procent, med tanke på alla onödiga missar. Hade jag inte startat honom den första gången där så hade jag fortfarande aldrig ridit svår klass med honom och det är jag så otroligt glad och stolt över att vi gjorde! Så någonstans känner jag ändå att vi klarat lite mer än vad vi kanske borde och vi avslutade med flaggan i topp, men jag tror både jag och Goodie hade velat visa litemer och jag kan inte låta bli att hoppas så innerligt att vi får göra det igen och känna att vi är där vi avslutade där i början av oktober...
Vi ska komma dit igen, och inte för att bevisa för någonannan, vi ska bevisa enbart för oss själva att allting går bara man vill... Det finns heller ingen häst jag hellre gör denhär resan ihop med än just Goodie, han är värd varenda minut!
 
 



Charlotte Ståhl

http://csdressage.dinstudio.se

Jag hoppas verkligen du och Goodie kan komma tillbaka igen. Det är verkligen fantastiskt vilken resa ni gjort tillsammans. Inte bara han utan även du med sin skada och allt. Det får mig att kunna hoppas att även Danne och jag kan komma tillbaka, om inte nästa år så kanske nästa igen...håller alla mina tummar för er. Önskar dig en riktigt God Jul och Gott Nytt År. 2016 ska bli vårt år eller hur? ;)







 DITT NAMN


 DIN MAIL


 DIN BLOGG




SPARA?

Tjäna pengar på din blogg
Design av Nora Bååth | Tjäna pengar på din blogg | >