Fruktansvärt..




Jag tänkte sätta mig här och skriva ett inlägg, men för ett tag sedan läste jag det som säkerligen många av er redan sett - Dödsolycka på svensk hopptävling
Vad kan man ens skriva om efter att ha läst detta? Fruktansvärt tragiskt såklart.. Mina tankar går iallafall till familj och vänner..
 
Nu står det ju egentligen inte så mycket mer än att olyckan hände i Björbäck och att ryttaren avlidit av sina allvarliga skador, efter en omkullridning på framhoppningen, först på sjukhuset..
Men då tänker ju jag personligen att på tävlingar är ändå säkerheten oftast ganska hög, och man måste ha tex hjälm osv. Det kanske har hänt något med den, vad vet jag?! Men uppenbarligen kan man inte skydda sig mot allt.. Det är stora djur med mycket kraft och det kan definitivt orsaka stora skador, vilket jag tycker är viktigt att vi påminner oss själva om.
Detta är definitivt en väldigt farlig sport, och trots att man är noggrann och skyddar sig med olika medel så kan ändå olyckan vara framme och även om det nu inte slutar så tragiskt som i detta fallet så kan vi få men för livet..
Hur duktig man än är så är det svårt att skydda sig mot allt..
Var rädda om er däruppe!



Katrinne

http://ryttare.blogspot.se

Jag har precis läst artikeln/pressmeddelandet som du skriver om, olyckan på framhoppningen. Det står ju som sagt inte så mycket och man funderar så klart vad som hände. Oerhört tragiskt. Jag tänker också på min egen förening. Finns rutiner för krishantering om något händer? Jag jobbar inom skolans värld och där är det ju väldigt viktigt med sådana rutiner och planer. Håller med om att det är svårt att skriva om, tänka på, något annat då man läst om detta. Bra inlägg du skrivit.


Anonym

Så tragiskt o hemskt, stod någonstans ja läste att hon gått omkull och fått hästen över sig:-( Men har genom åren lärt mig att den mest "enkla" omkullridningen kan vara ack så allvarlig! En mycket nära vän till mig välte i en kurva i lugn samlad galopp inne i ett ridhus på framhoppningen när underlaget bara försvann.. När ja springer fram ligger hon o kipat efter luft o var helt borta.. Ambulans väl på plats fick de starta hjärtat igen då hela kroppen lagt av. Tror aödrig jag varit så rädd i hela mitt liv, så hemskt o stå vid sidan av o inte kunna göra ett skit. En mamma som skriker av rädslan. Hjälmen tog inte slaget från sidan och smällen mot hjärnan blev såpass stor. Men att stå där och se framför sig att sådär beter sig kroppen när den försöker kipa efter luft precis innan man går bort! (Suttit vak många gånger genom jobbet och varit med om detta) då var de nog ännu värre o se detta. Ambulanspersonalen fick igång henne o ilfart till sjukhus. Blev tack o lov helt återställd o inte ett minne från olyckan. Tog inte lång tid innan hon satt i sadeln igen.
Mina tankar är hos familjen i denna svåra stund:-(


Emma

Det som hände var att hästen fick bommarna mellan frambenen, både häst och ryttare gör kullerbytta framåt och när hästen ska resa på sig igen så sätter den ett ben på Hanna's bröstkorg och ett i ansiktet på henne. Hon hade säkerhetsväst, hjälm och hästen gjorde vad den kunde liksom. En fruktansvärd olycka som man inte kan skylla på någon, att man går omkull kan hända vem som helst och det är bara så jävla synd att det hände Hanna.







 DITT NAMN


 DIN MAIL


 DIN BLOGG




SPARA?

Tjäna pengar på din blogg
Design av Nora Bååth | Tjäna pengar på din blogg | >