Att orka vara skadad...




Det finns ingen människa som tänker så, hur det är att orka vara sjuk eller skadad... För jag kan lova att innerst inne orkar ingen människa det! Ännu mindre är det något man bett om...
Trots det så möts alla människor av mer eller mindre motstånd när man väl är det och tro mig när jag säger att jag mött mycket, mer än mycket tillochmed.
Kanske borde jag vara härdad? Men vet ni? Jag orkar inte vara härdad, jag ska inte behöva vara det!
Jag känner mig så otroligt kränkt som person när jag ska behöva försvara mig till människor som får höra om mina problem... Gladeligen kan jag ringa de som misstror varje dag och ge en exakt status update på ALLT jag inte klarat av att göra som jag har kunnat eller bör kunna göra - blir det verkligt då?
Här delar ju jag enbart med mig av det jag klarar och vill göra, förlåt att jag är envis och gillar att utmana mig själv och min ork, nästan på ett sjukligt sätt vissa dagar. Men sådan är jag och jag är där jag är idag pga det...
 
Jag vill berätta så mycket, men hade jag berättat om hela mig i min blogg så känner jag tillochmed själv att det enda det hade gett er är en deprimerad lässtund. Jag blir istället gladare av att dela med mig av det jag kan göra och ett par delar i mitt liv som faktiskt går när jag är både lite galen och väldigt envis.
Men bara för att det inte syns eller hörs så betyder inte det att jag inte blir påmind och jobbar med det..  Inte två timmar om dagen ens får jag vila och bara vara, 24/7 är mitt liv allt annat än vad det var för 7 år sedan!
 
Jag borde verkligen uppdatera er bättre, nu när de finns flera ljusglimtar i mitt liv än vad det finns de "mörkare"... 
Jag är ingen negativ människa, jag ser alltid hellre ljusglimtar jag pratar om än fokuserar på det som är dåligt. Jag tror också det är det som gör många människor lite förvirrade när de läser om min smärta och mina sömnproblem osv...
Idag är jag på botten, imorgon kommer jag vara bättre - men folk förstår mig mer när jag har dagar som idag - är inte det helt sjukt? Så som jag mår idag "borde" jag må varje dag...
 
 En av få stunder på dagen då min kropp "vilar"... Då är det inte så svårt att förstå varför man gör det, trots att det ger en hel del bakslag också..?
 



Jennifer

http://www.jenniferdahl.se/

Känner som vanligt igen mig när du skriver om sånt här. Det är inte lätt att leva med smärta och det är inte något man orkar egentligen, men man måste på något vis vara extremt envis och hitta alla små positiva delar i livet för annars orkar man definitivt inte. Någon som inte levt med smärta en längre period tror jag helt omöjligt kan förstå, men det märks vilka som vill förstå och klarar av att bemöta det på "rätt" sätt. Alltså inte genom att kränka en då menar jag, för det är tyvärr rätt vanligt. För mig går det väldigt mycket upp och ner och det blir såklart svårt för folk att förstå men man behöver inte döma för det. Styrkekramar till dig!


Emma

Du är så stark ❤️


C.

Det är så evinnerligt skönt att höra att man inte är ensam och att jag inte är ensam om att kämpa med kronisk smärta. Men jag kan svära på att inte många i min omgivning vet om det för jag har valt en positiv väg. Jag är en Fighter, precis som du Jenny!! Fan ta smärtan! Den ska inte få hålla mig från mina mål och drömmar!
Man Får ha kassa dagar annars blir man ju knäpp...


Frida

Det är så vanligt med det bemötande när man lider av något som inte syns, kan vara smärta, depression, ångest osv. Framförallt om man gör saker eller beter sig på ett sätt som man inte förväntar sig. För inte kan väl någon som är sjukskriven göra saker? Då ska man ju bara ligga hemma och må dåligt annars är man ju inte sjuk på riktigt. Lider man av depression kan det vara livsviktigt att komma ut och göra saker (rida och umgås med hästen är en sådan sak) och har man smärta så är det viktigt att man i alla fall gör det man klarar av idag, framförallt för den psykiska hälsan. Hur bra mår man om man låser in sig? Att göra det man kan och mår bra av ökar livskvaliten och frigör "må bra hormoner" så att man orkar en dag till. Sorgligt att förståelsen är så låg...

Svar: Exakt så! Tack för den kommentaren Frida!
JennyM Dressyr


Caroline och unghästen Stina

http://nouw.com/carolinesh%C3%A4stdr%C3%B6m

Hej Jenny,

Till att börja med vill jag ge dig en kram och säga att du är fantastisk.

Jag har följt dig ett tag nu och har förstått hur ont du har och hur hindrad du kan bli i din vardag, men du är en mästare på att skapa positivitet och lyfta de bra sakerna.

Jag förstår om du bara vill lacka ur totalt på alla dömande människor, och inte stå som en "reklampelare" för kronisk smärta, men samtidigt skapar du den där förståelsen och empatin (även hos de som är ifrågasättande, hoppas jag) genom att då och då berätta hur du faktiskt har det. Du har låtit mig förstå och få inblick i en värld som jag inte hade förstått fanns innan jag läste din blogg, så jag vill samtidigt passa på att tacka för det; att du ibland lyfter och förklarar, även det som inte syns.


emmahq

http://nouw.com/emmahq

Jag fick själv en chock när jag fick hör att jag led av djup ångest och depression - trots den livskris jag var på väg igenom. Jag är så otroligt glad över att äntligen vara "tillbaka", och kunna leva ett normalt liv. Önskar dig all lycka och styrka.


NellyH

Jag är så otroligt imponerad av dig, jag hoppas du hittar kraft att fortsätta göra det du gör! Jag är inne på din blogg varje dag, startar alltid dagen med att se om du skrivit något nytt inlägg! Faktiskt den enda bloggen jag följer, är helt fast med att följa dig! Du är en stor förebild! Så jag hoppas verkligen att du finner kraft att fortsätta, för du är fantastisk och har helt otroliga hästar!







 DITT NAMN


 DIN MAIL


 DIN BLOGG




SPARA?

Tjäna pengar på din blogg
Design av Nora Bååth | Tjäna pengar på din blogg | >