JMDressyr - Allmänt

När man står på andra sidan staketet....




Idag har jag varit ridlärare/tränare istället för att tävla själv då vi annordnat en Lingondressyr idag, jag och en annan ridlärare på Borås. Jag hade nästan 20 elever som rider för mig som var med, och jag kan inte ens med ord beskriva hur stolt jag var över dom allihopa! 
De alla fick fina omdömen för mju ridning, fin sits och bra vägar... Kan inte bli så mycket bättre när man är mellan 8-15 år känner jag... oj vad stolt! 💗
 
I övrigt har jag tagit hand om mina hästar, varit iväg och haft lektion i annat stall och slutligen privatlektioner för några av ridskolans elever... Söndagar är min lediga dag vanligtvis, inte denna helgen dock ;) Men det var det helt klart värt!
 


Godnatt!




Ville bara uppdatera er lite efter en minst sagt lång dag...
Domino får nog dagens guldstjärna då vi debuterade MSVB med en 3dje placering! Trots att han blev väldigt matt av underlaget, och blev lite irriterad på mig när jag bad om att han skulle lyssna litemer ;) Men en helt magisk häst detdär, lycka att få träna och tävla honom! ❤
Sheeba skötte sig men fick otroligt många störningsmoment på banan, och blev nog egentligen också lite trött men det löser hon alltid med att springa mer så... Jag hade fullt upp kan jag säga! Väldigt mycket missar tyvärr, men jag är supernöjd med henne ändå för jag vet vad som finns där inne... Det är dessutom nyttigt för henne som normalt inte är tittig att lära sig att så kan det vara ibland med.
En fjärdeplacering med henne och med fina och rättvisa omdömen tycker jag! Mest glad är jag över Sheebas nya ägare och hennes lilla team som var där och stöttade idag... är så glad att vi kunde träffa så rätt när det gällde att sälja Sheeba! De är helt fantastiska och jag är så glad att de vill ha med mig på tåget också :)
 
Nu sparade jag det värsta till sist... Min häst, han är wow att titta på, wow att sitta på... tills han börjar med sina hyss - idag var jag faktiskt lite besviken på honom! Själva starten i sig gick ganska bra, mycket missar och en "döende" Fonzie som hade tagit ut all energi på annat... Det gav nästan 67% i våran debut, med väldigt bra ord. 
Det jag var besviken på var alltså hur han väljer att fly såfort något är lite farligt... trots att han märker sedan att det inte är farligt så blir han istället busig och flyr för det istället. Har kastat mig av i två av han attacker idag, men vi gjorde ju det iaf och denna gånger orkade han inte fokusera på staketet iaf - framsteg ;)
 


Tävlingsdags igen...




Nu har jag haft lite ledigt sedan meetinget som vi hade här på hemmaplan  i Borås, men imorgon är det dags igen! Jag längtar faktiskt, även fast jag nu plötsligt fick lite mycket...
Varit reserv fram tills idag och nu ska jag plötsligt åka med 3 olika hästar, rida 3 olika klasser och på 2 olika tävlingsplatser.
Men Fonzie åker jag med direkt på morgonen, han ska gå en träningstävling där han ska för första gången faktiskt gå ett riktigt program - LC:1! Jag vet, hur tänkte jag lösa kortbana på en sådan häst? Jag har inte direkt tänkt att jag ska lösa det, vet inte ens om jag kommer kunna rida första uppridningen för han är lite känslig i nya miljöer och det brukar vara lite livat när jag är iväg med honom så vi ska bara dit och "rida lite" ;) Lyckas vi ta oss runt ett program så lovar jag att vara mer än väldigt nöjd med det!
 
Sedan kommer jag lasta Fonzie, hjälpa lite elever som i sin tur tar med sig Fonzie hem och jag åker vidare till nästa tävlingsplats för att starta Sheeba en klass - MSVC1. Det ska bli väldigt roligt, även om mina förväntningar är lika med noll eftersom jag inte rider henne längre... Vi behöver litemer än 1 pass på en hel månad tror jag för att vi ska vara helt synkade, speciellt med tanke på hur hon är. Men det ska bara bli väldigt roligt! Jag var i Göteborg och red henne i måndags och det var fantastiskt att få träffa henne och hennes nya ägare igen och dessutom se anläggningen hon står på - wow!
 
Efter Sheeba så ska jag starta Domino och vi gör imorgon debut i MSVB2 och det ska också bli väldigt roligt, länge sedan jag red just detta programmet och jag gillar att det börjar bli lite svåra volter och byten och sådant. Dessutom har Domino varit väldigt fin det senaste så hoppas vi kan få en lika fin känsla imorgon!
 
Men nu måste jag verkligen försöka sova igen, jobbade till halv 10 och skulle sedan hinna tvätta Fonzie och förbereda det sista inför imorgon, åkte en sväng till Goodie och köpte lite mat så jag klarar hela dagen iväg utan att behöva tappas fokus för att man är hungrig eller törstig - så ja, nu ligger jag här och försöker sova men det går sådär lagom bra faktiskt ;)
Men men, vi hörs imorgon!
 
 


Det är väl så dags nu...




...att uppdatera er väl?! Ingenting är sig likt känns det som så ;)
 
Men HEJ!
Hur mår ni? Mina trogna följare! Jag vill att ni ska veta att jag faktiskt saknar bloggen nästan varje dag, men jag har verkligen varken ork eller tid - och ja, det är verkligen såå illa som det låter.. ;) Min sambo undrar om han också kan boka in lektioner nästan och istället ta den tiden och umgås! haha, inte riktigt med nästan..
 
Men det rullar på så att säga, och jag har haft väldigt mycket berg-och-dal-bana det senaste faktiskt... Men vi kan väl börja med en grej som för mig varit helt otroligt och fantastiskt - Goodie är frisk!!! Helt ohalt och under igångsättning! Jag grät redan när jag longerade honom på sista återbesöket för jag såg redan innan veterinären sa något att han såg väldigt fin ut, det var så mycet som lättade mitt hjärta där och då så det var som att öppna en kran bara. Tycker fortfarande det känns helt otroligt och helt fantastiskt! Dessutom är min glada och busiga Goodie tillbaka igen, han är verkligen lycklig över att få komma igång igen.
Men jag har också tagit ett stort beslut om honom faktiskt, vilket jag hade kunnat skriva om i flera timmar tror jag - men Goodie ska lånas ut om han fortsätter komma igång. Han ska lånas ut till en av mina elever som tränar för mig väldigt mycket, hon är bara snart 13 år och helt fantastiskt duktig och vill så himla mycket. Han kommer då tränas på lite halvfart men ändå kunna gå klasser som är de högsta för henne, men inte alls lika påfrestande för Goodie och det känns som ett otroligt bra beslut. Jag får träffa han varje dag och rida en del, men dela med mig av det allra finaste jag har till någon som jag verkligen vill se lyckas - det känns som ett toppenbeslut!
 
Sheeba är som ni alla kanske sett redan såld, det gick otroligt fort och vi lyckades hitta några nya ägare som det verkligen bara klickade med! Både jag, Sheeba och hennes nya ägare kände nog direkt att det bara passade med allt och jag blev så glad när de hörde av sig nästan direkt efter provridningen och sa att de var helt kära och ville ha henne för min magkänsla sa exakt samma sak... och för mig var det så otroligt viktigt att det skulle kännas så för att jag skulle känna mig trygg i att lämna över tyglarna på denna stjärnan ;) Hon dansade såklart sig igenom ännu en besiktning och fick sedan åka till sina nya ägare som fullständigt avgudar henne, jag var ganska rejält ledsen ett tag och just detdär att säga hejdå var riktigt tungt - men jag kommer fortsätta att både träffa och rida henne för hon står bara en timme ifrån mig och jag ska faktiskt få äran att tävla henne en del - ni förstår kanske att jag är lycklig ändå?!
 
Sedan har vi ju min egna lilla stjärna som jag varit riktigt ledsen över ett tag, han gick ju som ni kanske vet omkull för över 8 veckor sedan nu tror jag... en riktigt dum situation som var i stallet med lösa hästar gjorde att han spårade ur lite när jag försökte få in honom för hagen för han sprang så hysteriskt... Fonzie skadade ju då både mig och sig själv och jag ställde av honom tills jag fick en tid till min veterinär för att kolla, och även om han inte var halt så var han inte helt hundra så medicin och vila fick det bli för hans del och detdär Falsterbokvalet och 4års kvalitén var bara att glömma! Men självklart är Fonzie värd så mycket mer än några kval och om han ligger på gränsen så chansar jag hellre inte och väntar istället tills nästa år.
Dock är han faktiskt igång i alla gångarter frånochmed denna veckan, och idag var han fullständigt magisk! Red bara i 10 minuter (plus ganska lång framskrittning ute) men det var bland de bästa minutrar jag upplevt. Har aldrig suttit på en häst som är så mjuk och lätt som han är, dessutom testade jag för skojskull att göra en fattning från skritt och i vanlig ordning svarar Fonzie med att säga "jajjemän, det kan jag göra... sådärja" som att han aldrig gjort annat? Det är första gången någonsin som jag provat?!
Givetvis är han lite gänglig och svag nu då han faktiskt vilat ganska länge nu, men ridkänslan man får på den hästen är ovärdelig! Känns som att vem som helst skulle kunna sätta sig upp på honom och visa upp precis lika bra som vilket proffs som helst... dock gäller det att den som vågar fattar galopp är lite snabbtänkt och har bra balans för hans bus-språng just nu är allt annat än lugna och långsamma (vilket dom var i början!) skitkul! ;) Jag är så sugen på att hoppa in honom nu bara för det, han är ju uppenbarligen betydligt kvickare i fötterna än vad jag trott från början ;)
 
Sedan har jag fått ett magiskt "litet" projekt till - LarCas Aksel e. Ampere . En svart, vacker 4 åring som är ganska stor, men en väldigt tilltalande modell och ett helt fantastiskt vackert huvud.
Än sålänge skulle jag säga att han är väldigt grön då han är lite okänslig och har inte lyckats få till någon vidare framåtbjudning, men jag är säker på att han 12 växlar till med det mesta och idag visade han faktiskt att han har dedär gångarterna som jag misstänkt finns där. Är så himla glad och tacksam att Lars och Catarina låter mig ha ännu en av deras hästar, de är verkligen en ära att få rida och utbilda dessa! Först Sheeba och nu Aksel, kan inte bli bättre! Eller jo... om jag ändå hade ett eget stall så jag kunde ta in lite fler då kanske ;)
 
Nästa vecka är jag anmäld till Msvc och Msvb med Sheeba och också Msvb med Domino, som är en annan häst som jag får möjligheten att rida och tävla! Jag har det alltså ganska bra nu, känner mig lite bortskämd med att få rida så mycket talangfulla hästar - fantastiskt att ägarna låter mig göra det! Jag är otroligt tacksam över det, och då gör det inte så mycket att dagarna är lite väl långa och att det finns dåligt med ork till annat heller just nu :) 
Men jag saknar att blogga ordentligt och tänker på er ofta ska ni veta!
 
Just det, nu kom jag på ännu en ny sak som hänt i mitt liv - min sambo frågade ju faktiskt om vi skulle förlova oss också, på kanske den vackraste strand jag varit på i hela mitt liv - Shipwreck beach på Zakynthos! Dessutom ganska oväntat... såå glad! (hahaha det får jag ju inte glömma att skriva med i all denna postiva andan... ) Tur att han lärt sig att hästarna oftast går först, så även när jag skriver i bloggen!😂  Men innerst inne vet han att han är mannen i mitt liv, delad första plats med Goodie då såklart!😉
 
Men nu ska jag gå och lägga mig så vi hörs!
 


Vilken tävlingsdag...




Godnatt...
Jag har varit vaken sedan strax efter 03.00 och stackars Sheeba har varit ifrån boxen/hagen i 14 timmar idag! Men som vanligt så sköter hon sig och gör sitt allra bästa och tar hem en förstaplats i LA och en tredjeplats i MSVC med personbästa i klassen! Dessutom årsdebuten...
Jag grät en skvätt när jag avslutade dagens ritter för denhär hästen är så otroligt härlig, och jag är så glad att jag fått möjligheten att ha henne. Dessutom är det något som lossnat den senaste tiden för oss och idag visade hon mig det extra tydligt genom att kanske prestera de bästa ritterna någonsin. Då vet jag att det trotsallt finns massvis mer att hämta - ja alltså ni förstår, kärlek till dig Sheeba! ♥
Domino som jag också startade en klass visade upp också att han håller en riktigt bra klass, ska jag vara ärlig så trodde jag vi låg på 5or genom hela traven fram till galoppen, men uppenbarligen har han 17 växlar till! Vi hade mycket 7-8or och sedan slutade liksom helt enkelt kommunikationen att fungera. Men vi ska starta redan nästa vecka igen och då ska jag lägga upp det lite annorlunda, för han var lite för trött idag och gick helt in i sig själv - men vilken häst... alltså wow!
Det är vilket fall en glad liten ryttare som kryper ner i sängen nu, kom hem för litemer än en timme sedan och är minst sagt trött. Men nu är det dags att ladda om inför nästa helg med 3 starter till :)




Snart tävlingsdags!




Äntligen är det dags för årets första större tävling imorgon, och jag har med mig två hästar som båda känts helt fantastiska de senaste dagarna - hoppas det håller i sig!
 
Jag har ställt klockan på 03.30 för att ha den tid jag vill ha på mig, det är trotsallt två hästar som ska fixas iordning innan och så vill jag hinna mocka lite, släppa ut de andra och sådär. Håll tummarna för oss imorgon är ni snälla :)
Hade 3 stycken skötare idag i stallet som hjälpte mig, en av dom var åt det lite latare slaget... Gissa vem... haha
 


Sheeba är till salu!




När jag tog emot Sheeba för ca 2,5 år sedan så var det för att Sheeba skulle säljas, det var planen från allra första början...
Påvägen hände något, och vi har faktiskt haft personer som hört av sig om henne trots att hon aldrig varit ute på annons - men Sheebas fantastiska ägare och uppfödare har ändå alltid fallit tillbaka lite till att de tycker att det är jag och hon (och velat ge oss litemer tid)... och egentligen kan jag väl inte annat än att hålla med! För jag tycker verkligen om denna hästen och jag har verkligen gjort mycket för henne och hon har alltid gjort väldigt mycket för mig, vi har under dessa år byggt upp en väldigt bra relation och jag älskar den hästen precis som att hon vore min egen!
Jag har inte möjligheten och ekonomin för att äga tre hästar, det går inte. Det är också en del annat pågång i mitt liv som gör att jag kanske egentligen inte borde äga någon häst alls, haha, men hade jag fått välja så hade hon ju redan varit min såklart!
 
Men innan hon kommer ut på annons så vill jag ändå skriva det här, både för att det inte ska bli några funderingar och för att det kan ju vara så att det finns någon som läser här som själv letar eller vet någon som letar efter en fantastisk liten arbetsmyra?!
 
Vi kommer fortsätta att leta efter den perfekta ägaren till Sheeba, för jag är ganska säker på att det finns en sådan till just henne. När vi hittar denna personen så kan jag garantera med hela mitt hjärta att denna kommer bli väldigt lycklig av att få sitta på henne rygg, eller få uppleva hennes gos-stunder i stallet... Hoppas du har tid att lägga ner ett par timmar på sådant för Sheeba kan konsten av att hitta sätt som gör att du aldrig går ut ur boxen och lämnar henne! 😍 
 
Jag kan skriva i timmar om denna fina häst, men det kommer göra det ännu svårare för mig att se vad jag faktiskt skriver... Men vad mer kan jag säga än att denna lilla hästen har ett enormt hjärta, och ger man av sig själv kommer hon ge tillbaka precis allt!
 
Sheeba är född 2011 och e. Scharmeur u. Saffran - Sandakan, hon är ca 164 i mankhöjd. Trots att hon inte är någon jättestor häst så bär hon upp även de ryttarna som ridit henne som varit betydligt längre än mig väldigt väl då hon blir ganska "pampig" under ryttare.
När Sheeba kom till mig var hon endast sutten på i alla gångarter, så hon är sent tagen! Dessutom har jag som sagt behandlat henne precis som min egen och detta har gjort att hon haft en ganska lugn utbildning och det har fått ta den tid det tar helt enkelt. 
Sheeba skulle i mina ögon kunna fungera till flera ändåmål, personligen hade jag valt som tävlingshäst och sedan har jag haft en dröm om att köpa henne för att testa att betäcka... Avelsvärdet på detta sto är något man helt enkelt inte får bortse ifrån! Men som tävlingskompis kommer hon också göra sin nya ryttare väldigt glad, för hon är precis lika mycket till arbetsmyra inne på banan som när man bara tränar hemma. Dessutom älskar hon att visa upp sig! Man kommer aldrig ut med känslan av att det gått dåligt eller att hon sprungit och kollat på saker runt omkring, du sitter istället på en häst som är totalt fokuserad på sin ryttare och händer det något som drar ner poängen så handlar det bara om mig som ryttare, styrka eller möjligtvis lite fööör mycket energi 😉 Detdär med energin är personligen det jag värderar mest och det är också den biten som gör att jag tror på Sheeba hela vägen till de högsta klasserna, det blir mycket ibland men jag vet att hon kommer bli så himla bra!
 
Det är inte många tävlingar jag åkt hem igen utan iaf en rosett, och alltid med väldigt fina protokoll och lovord!
 
Sheeba har också hoppats lite av mig (tro det eller ej, haha) och hon tycker det är väldigt roligt. Inga höjder än, men när vi löshoppar så har hon hoppat 120 flera gånger. Vi underhåller iaf hoppningen för variationens skull!
 
Man behöver också veta om att hon har enromt mycket energi och "egen motor", samtidigt som hon är en väldigt snäll individ som alltid vill göra sitt bästa.
 
Jag kommer kunna skriva här i all oändlighet som sagt, ni får gärna höra av er till mig om ni vill veta mer och berätta gärna om er själva!
 
Sheeba är nyligen besiktigad, exportröntgad + röntgad nacke hals och rygg U.A. 
 
 
 
 
 


Godnatt!




Jösses... Dagarna går verkligen i ett, men det var kanske ingen nyhet...
 
Igår var jag ju på återbesök med Goodie och jag vet varken ut eller in känns det som, han är mycket bättre i vissa lägen och lite bättre i andra... Men jag hade räknat med en behandling till ändå så vi kör väl på med det, och ger det 3 veckor till! Jag ljuger om jag säger att magkänslan är bra, men jag vill verkligen inte ge upp hoppet helt heller... fina killen ❤
 
På kvällen sedan var jag iväg med två hästar och tränade, hann knappt och andas emellan varven, men iväg kom vi och det gick bra. Domino som den andra hästen heter, gick superfint! Vilken häst det är - helt kär! 
Sheeba var superladdad så jag fick absolut kämpa till en början men sedan blev hon sådär mjuk och lyhörd som jag tycker om, hon bara måste få visa vilken liten ferrari hon är först ;)
Det ska bli riktigt kul att tävla dom båda i helgen som kommer nu!
 
Fonzie ska imorgon till veterinären, har bestämt mig för att checka honom efter vurpan. I dessa lägen så är faktiskt inte hästar sådär jätteroligt, jag är alldeles för orolig av mig och jag kan inte riktigt släppa tanken av att det kan ha retat kroppen och att jag vill kolla så det inte blir något stort av något väldigt litet.. Jag tror ju absolut inte att det är någon stor grej, utan snarare att vi åker därifrån med att veterinären säger att lite vila gör susen - men då vet jag det! Jag har redan avanmält honom från 3 tävlingar så nu kan han lika gärna vila/skritta lite till. Det är mest för min skull han skrittas förövrigt, han blir ganska odräglig av att stå helt så att säga ;) Dessutom springer han tio gånger mer i hagen OCH i boxen... Har aldrig sett en häst som kan busa så i en box som denna häst, helt otroligt!
 
Men nu ska jag sova, om 6 timmar ska jag vara i stallet... Godnatt!
 


Godmorgon.




Här går det undan nu ska ni veta... Mina veckor bara rinner iväg!
 
Och på torsdag kommer jag avslöja en liten sak för er som jag/vi gått och lurat på ganska länge nu, det gör mig ganska kluven faktiskt men som sagt - på torsdag får ni veta mer!
 
Det är ganska mycket just nu och har hänt en hel del sedan sist jag skrev, inser därför att jag måste uppdatera er mer! Har så många ämnen jag vill ta upp och bolla med tillsammans med er, men jag har inte riktigt tid och ork för att sitta vid datorn faktiskt. Dessutom känner jag mig lite låst över vad jag får skriva och inte, eftersom min hobby numera är mitt jobb och jag utövar min hobby på min arbetsplats... Vissa saker är ju trotsallt ganska känsligt, även om kanske inte alla uppfattar det så. Men för mig känns det hela tiden som att jag får hålla tillbaka lite och bara berätta hälften pga att jag är orolig hur andra i stallet, elever eller kanske mina medarbetare ska uppfatta saker. Med erfarenhet vet jag att det är svårt att skriva sig fri från alla typer av tolkningar ;)
 
Men men, hästarna då? Ja... Då var vi där igen - det var en liten incident med lösa hästar i stallet och Fonzie höll på att slå halvt ihjäl sig i hagen så jag behövde verkligen försöka få in honom, varpå han blev skrämd - gick omkull och sparkade mig på foten både när han låg ner och när han kastade sig upp igen så både han och jag har varit ganska rejält mörbultade. Fonzie har faktiskt inte varit halt eller något, men han har känts lite "tagen" efter hela händelsen. Hade dessutom Mia Kleen ute efter några dagar som satte akupunktur och bekräftade lite samma som jag sett/känt med honom efter vurpan... Hon är magisk förövrigt, inte nog med att han blev bättre redan dagen efter...  hon kom också ut samma dag som jag hörde av mig - det kallar jag service! Otroligt tacksam är jag iaf, det är guld värt att ha så bra kontakt med människorna runt omkring hästarna och jag vet hur mycket de har att göra numera och ändå tar de sig tiden samma dag när en förtvivlad Jenny hör av sig! 😍
 
Fonzie skrittar bara just nu ute i skogen iaf, passar på att ge honom lite vårvila nu ändå. Men han blir lite väl pigg av att bara vila så skrittpass och ute i skogen passar väldigt bra!
 
Goodie ska faktiskt på återbesök idag, och min magkänsla är lite splittrad faktiskt... jag hoppas så mycket att jag haft ont i magen hela helgen. Har dessutom haft riktigt jobbig huvudvärk i några dagar, vilket jag verkligen aldrig har annars. Gissar att det beror på en inre stress och oro över Goodie, eller jag är ganska säker faktiskt!
 
Sheeba då? Hon är en liten pärla den hästen, arbetsviljan på den hästen är allt man kan drömma om och lite till! Vi börjar leka med svårare rörelser allt fler pass, men väldigt korta stunder. För att vänja kroppen och huvudet men ändå aldrig gå över några gränser, det ska liksom aldrig kännas orimligt och för jobbigt. Men hon blir ju snarare bättre efter varje steg och varje gång hon gör det så... Bytena är också påväg att släppa nu, hon är lite för känslig för att det skulle fungera direkt men samtidigt så misstänkte jag att ger man henne lite tid så kommer det och nu är jag ännumer säker för nu snappar hon upp det mer och mer för varje gång jag gör dom! Men samtidigt är jag noga med att ge henne bra förutsättningar, för jag tycker att det känns orättvist att träna byten på en häst med så stor och fin galopp, med hennes huvud och vilja - när hon är lite het och "eldig" redan. Alltså väljer jag ut de passen där jag joggar henne och avslutar med byten för att ha henne lite lugnare i huvudet och där hon absolut inte väntar sig att "något spännande ska hända". När hon gjort dom så går jag sedan direkt tillbaka till våran lugna avspända zon igen och då har det blivit mycket bättre tycker jag. Om några veckor kommer hon göra superfina byten, med hennes galopp så finns det inga tveksamheter. Det handlar bara om att dämpa hennes kämparglöd till en mer normal nivå och få henne att förstå att överarbeta sig i galoppombyten blir både jobbigt och svårt :) Men som sagt - vilken häst! 
 
Men nu måste jag röra på mig, ska fixa det ena stallet, släppa ut hästar, ha en träning och hämta transporten innan jag styr mot Goodie och hämtar upp honom.
Efter veterinären sedan så ska jag åka till Sheeba och Fonzie och ta med Sheeba och en annan häst i Borås ridhus till på träning för en dressyrdommare i ett stall i närheten. Ska bli toppenroligt, får hoppas att jag har fått bra besked också så jag inte behöver sitta och kämpa mig igenom träningarna bara. Men Goodie har lovat mig att han ska springa sitt allra finaste och har han ont någonstans så har han lovat matte att visa det extra tydligt så vi kan hitta exakt vad det är och varför! Håll tummarna för oss är ni snälla 💕
 


Glad påsk!




Jag måste bara börja med att säga att det är så fint att ni sitter här och läser min blogg och sedan tar er tid att på något sätt skriva en fin rad eller två till mig på olika ställen... jag kan inte riktigt förstå att det faktiskt är så att folk genuint bryr sig så mycket om mig och min fantastiska lilla häst. Men jag blir såklart otroligt glad ska ni veta!
Det är faktiskt som så också att jag faktiskt knappt berättat för mina närmsta vänner om Goodie, jag har liksom gömt honom lite i detta andra stallet där han står och knappt velat prata om honom just för att jag känt vad som är påväg att komma. Jag tror inte någon förstår vilken enorm ångestklump jag levt med och lever med just nu bara pga honom, men jag blir fortfarande lika glad varje gång jag möter hans blick - särskilt nu de senaste dagarna igen... Tänk vad sårbar man blir av så mycket kärlek....
 
Men annars har jag ju en himla massa bra och roliga saker att berätta också, förutom att Goodie är enormt pigg och livfull just nu så kan man säga att Fonzie är detsamma.... men Goodie har faktiskt vissa stunder kommit upp på Fonzies nivå också kan jag tala om (för att försvara Fonzie lite ;) ) Men min lilla kille är verkligen en blivande liten stjärna, det är alltid roligt att sitta på hans rygg och när han fokuserar på rätt saker så känner man hur enormt lättriden han är och jag gillar verkligen den känslan! För att inte tala om hur lättlärd han är, alltså han är i särklass det mest lätlärda jag suttit på. Vi har redan börjat med förvänd galopp, skänkelvikningar och tillochmed svaga öppnor i alla gångarter och han bara gör det hur enkelt om helst! Dessutom har han varje gång jag introducerar något nytt eller något på en ny linje - satt det direkt! Det är en enormt häftig känsla att utbilda den hästen, sedan är han tyvärr lite överallt och ingenstans ibland men jag tror ni vet vid detta laget att det egentligen inte gör mig särskilt mycket :)
 
Jag har också en väldigt bra nyhet angående Sheeba, men jag avvaktar liiiite till att dela med mig av den. Men hon är också pigg och glad iaf, väldigt fräsch så att säga ;) Jag gillar henne så enormt mycket, hon kan konsten av att ge en gråa hår men det finns också stunder med henne som är verkligen magiska och de stunderna blir allt fler och fler!
 
Sedan har jag ännu en väldigt rolig sak att berätta faktiskt, förutom att jag jobbar lite för mycket och har en del hästar att rida extra utöver mina så har jag under en tid nu hjälpt till och ridit en otroligt fin dressyrhäst som står i Borås ridhus. Den är lite extra allt kan man säga, rör sig helt fantastiskt och blir väldigt lätt och mjuk att rida med lite uppvärmning... och denhär hästen ska jag nu få komma ut och tävla lite på! Jag är så himla glad för den möjligheten ska ni veta, den har gått en bit upp i klasserna tidigare men behöver bli lite kvickare och mer ärlig för att plocka de lite högre poängen. Men det jobbar vi på och när vi får till det - wow! 
Redan om 3 veckor blir våran debut ihop! Såå lycklig!
 
Jag jobbar verkligen på att fokusera på roliga saker nu, men jag slås mellan enormt mycket förtvivlan och lite hopp ändå... nu när jag ser Goodie så får jag faktiskt ganska mycket hopp, det känns inte som att han är riktigt klar än och ingen blir lyckligare än jag då - oavsett om han blir tävlingshäst igen eller inte! Däremot så har jag satt en gräns vid att han ska klara av att tränas och sådär (kanske inte mot GP-rörelser, men lite lättare isåfall) men om jag känner Goodie rätt så blir det svårt med ett mellanläge... Ni ska se vilken fin passage han gör när vi är ute och skrittar för hand nu, jag vet att han inte får och jag skäller faktiskt tillochmed på honom (haha) men åh vad han gillar att visa upp sig än och jag känner mig nog kanske litemer hoppfull för varje dag som går. Men det dröjer ett tag till innan jag vågar ropa hej och verkligen satsa på att få igång honom. Men han verkar verkligen väldigt glad just nu och det gör mig helt fantastiskt glad iaf!
 
Men nu ska jag sätta mig och jobba lite för i vanlig ordning är det lektioner som gäller på ridskolan idag, långfredag eller ej!
Så glad påsk på er allihopa!
 


Mitt allt!




Jag har funderat länge på hur jag ska börja detta inlägget, eller om jag ens måste skriva det alls... Men jag inser att jag nog måste...
 
Det finns en sak i mitt liv som betyder litemer än allting annat, någon som fångat mitt hjärta litemer än allting annat och denhär någon skulle jag offra väldigt mycket för i mitt liv - Ja, såklart är det min Goodie...
Jag har alltid lovat mig själv att den dagen Goodie inte klarar av att göra det han älskar så ska han få vandra vidare, men flaggan i topp och absolut aldrig blir så dålig att han får spendera sin sista tid för att jag vägrar ge upp och han går runt och mår dåligt/har ont.
Tyvärr har vi kommit till en sådan punkt nu, som också har gått så långt att jag var helt införstådd med att faktiskt boka den fruktansvärda tiden... All livsgnista bara försvann plötsligt, jag såg i hela hans ögon och ansiktsuttryck hur ont han hade och hela förra helgen spenderade jag i Goodies box med Lucky i famnen och bara förberedde mig på vad jag skulle säga till honom sista gången jag skulle träffa honom...
Givetvis hade jag redan en tid till veterinären bokad i måndags för en vecka sedan, men jag var så säker på att de de skulle hitta skulle vara för mycket.
Denna gången var det mycket riktigt det jag fasat för i nästan ett år nu, hans gamla skada -strålbenen som var problemet. Han bytte ju skor i somras som skulle främja läkandet av gaffelbendet till både min och min hovslagares fundersamhet så blev vi tillslut tvunga att byta och dom har han gått med sedan dess. Så har också en hovböldsliknande hälta kommit och gått hela vintern, men jag har envisats med att försöka hitta bra sätt och alternativa behandlar som jag inte provat innan. Men att se honom förra helgen var rent plågsamt, jag var så klar med att detta var för långt, att han helt enkelt hade gått för länge och att det nu skulle vara så mycket förändringar att det inte fanns något att göra.
Fyra grader halt var Goodie när våran ordinare veterinär och en veterinär från Belgien kikade på honom förra veckan, mitt hjärta gick i tusen bitar när jag såg honom trava i ridhuset några steg - kände mig som världens värsta djurplågare...
Vi röntgade och undersökte, bedövade och testade igen och tillsut släckte han helt på bedövning vid hovled/strålben varpå veterinären valde att trots hans dåliga hovar ta av båda framskorna och röntga ordentligt... Egentligen inga större förändringar utöver de han haft såvitt vi vet hela hans liv, men rejäla inflammationer och dehär skorna han gått med för gaffelbanden - var givetvis det värsta som kunde hända hans strålben. Strålbenshältan i sig behöver mycket motion, samtidigt som med dessa skorna så har det nästan bara varit bra att han inte rört sig för mycket... kvittar alltså vad jag gjort så har det ändå bara varit fel.
Det positiva till detta var att han ändå inte fått massa mer förändringar och att hältan faktiskt släckte med bedövningen i hoven, vilket tyder på att det inte är senor eller något sådant igen. Det trodde jag dock inte heller denna gången men jag trodde de skulle säga tvärstopp vid röntgen faktiskt...
Goodie är nu sprutad i leden för att hjälpa till och dämpa inflammationen, han är också behandlad med en särskild medicin som de sprutat direkt i blodet, smärtlindring och idag ska han få på sig specialskor med specialsulor som tagit nästan en vecka att få hem. Sex veckor fick han på sig..... Han ska vara i stortsett helt återställd på sex veckor, annars kommer han dömmas ut....
 
I helgen är det precis ett år sedan som han ställdes av för sin gaffelbandsskada, jag hade redan då en väldigt dålig magskänsla faktiskt även om alla pratade glatt med mig att han är hästen med 9 liv. ETT helt år! Av hans 20 åriga liv...
 
Eftersom Goodie nu står på box, och inte får gå så mycket utan skor (med tanke på hans usla hovkvalité som han haft i hela sitt liv) så står han nu tillfälligt i ridhuset igen. Där går vi på gummimattor hela vägen in till ridhuset och där går han nu riktigt bra iaf. Men att förklara hur Goodie fungerar så måste jag berätta om våra promenader i ridhuset just nu, förutom att han visar mer än gärna sina färdigheter i piaff och passage jämte sin skällande matte, framförallt i lördagsskväll när vi gick in och det råkar stå dressyrstaket framme inför söndagens tävling, så går han numera och skyndar sig förbi utgången från ridhuset så jag inte ska hinna med att styra ut honom igen utan att han ska få gå inne i ridhuset en stund till. Tar jag ut honom ur boxen så piafferar han hela vägen in till ridhuset och drar mig mot dörren dit, tillochmed hellre än att gå ut mot uppbindningsplatserna, hagdörren eller dörren som går ut mot stallplanen där vi trotsallt brukar gå om vi ska ut och gå eller rida ut. Han har varje dag siktet inställt på att han ska in till ridhuset och "jobba"... alltså herregud vad jag älskar den hästen! Så säger jag om alla mina djur, men Goodie kommer alltid vara min speciella häst, den som tar allting till en annan nivå på något sätt. Han passar både mitt sätt att tänka och mitt sätt att rida, och jag älskar att känna känslan av att gå förbi hans box och kännas blickarna han ger mig och hur nöjd han är över att känna att jag bara är i närheten - eftersom jag känner precis samma sak.
Jag försöker verkligen att inte ge upp och förlora hoppet, samtidigt som jag inte vill ge mig själv för mycket hopp då jag verkligen inte skulle orka med en helg som den förra så snart igen. Men jag skulle också göra precis vad som helst för dendär hästen, för jag avgudar verkligen varje egenskap, varje hårstrå, varenda fördel och brist som han har. Han är mitt allt och jag hoppas så att vi tar oss igenom detta och kan se tillbaka om ett år och tänka att detta var väl värt alla tankar och tårar💕
 


Jösses vilken vecka..(veckor) ;)




Godkväll på er!
Jösses vad mycket jag har att uppdatera er om nu...
Men jag kan börja med att säga att Fonzies debut på tävlingsbanan faktiskt aldrig blev av, det var nämligen så dåligt underlag i ridhuset (det hade frusit verkar det som) så de fick ställa in tyvärr... MEN - redan nu till helgen är det dags igen, så vi får hoppas att de har fått ordning på underlaget nu! :)
 
Nu har det äntligen börjat lugna sig på jobbet, så jag ska börja rida lite fler hästar igen tänkte jag. Redan imorgon har jag minst 3 extra utöver mina och sedan ska jag visserligen jobba också så... Jaja, det är tur det är roligt! :)
 
Förra helgen så var Jenny Schreven från Holland här, Sheeba gick ett pass medans Fonzie fick stå ut med att gå två! Jösses vad fina dom var, Jenny var väldigt glad över Sheebas utveckling och tyckte hon såg bättre ut än någonsin - jag är villig att hålla med!
Fonzie var helt fantastiskt fin och vi fick massvis med bra hjälp... Vi tränade på vägarna ur 4 års programmet, väldigt spännande. Nu ska jag bara bestämma hur denna säsongen ska se ut och vad vi egentligen ska rikta in oss på, vill ju inte slita ut min lilla guldklimp. :)
 
Denna helgen var vi iväg på domarkurs och både Sheeba, Fonzie och Pandora (en ponny) fick följa med och alla 3 var ganska rejält överladdade fast det visade sig på helt olika sätt... Fick en kommentar av en domare efteråt sedan "synd att du satte så mycket tryck i henne innan du skulle rida programmet..." detta handlade alltså om Sheeba, och om det är något jag verkligen inte vill ha när jag har kort framriding och sitter framför så många domare så är det definitivt massa tryck! Haha, Sheeba löser det själv kan man säga ;) Ibland kan hon verkligen bjuda på en känsla som gör att man undrar om det brinner i underlaget eller något... Men jag hade verkligen bara behövt rida fram betydligt längre.
Fonzie vart helt ofokuserad och sprang mest att spanade på andra hästar och lekte runt, men fortfarande en bra träning för hans del. Vi får ge honom några gånger till så :) Som sagt, det är dags redan nästa helg!
 
Men nu ska jag sova så hörs vi!
 


17 timmar senare...




Jag ligger helt utslagen i sängen, fullständigt slut... Men lite lyckligare än vad jag var imorses iaf, pga av att mina lektioner blev väldigt bra idag, jag hade en väldigt simpel övning men som går att utveckla i all oändlighet och dessutom fick alla rida övningen utan stigbyglar för att träna ännu litemer ;) Mina knattar fick testa att trava några steg utan ledare, de är egentligen påväg upp i en högre grupp men vi har ett enormt tryck i dessa lägre grupper just nu så de är kvar som knattar ett tag till - de var iaf helt överlyckliga och jag var såklart döstolt!
Efter lektionerna var jag ute och motionerade mina hästar och det var första och enda stunden jag la någon tid på mina hästar på hela dagen... Jag har varit i stallet och jobbat/gått på utbildning men inte hunnit med mina egna...
 
Jaja, nu ska jag krypa ner och försöka sova, imorgon ska jag åka till stallet i tid för att förbereda Fonxie inför söndagens dressyrprogramsdebut äntligen :D
 


Vilken dag...




Jag kom precis hem, har varit i stallet/på jobbet sedan 7 imorse... Med en lunchbreak faktiskt på resturangen i ridhuset på hela 35 min!
Först red jag ju som sagt några ponnysar, sedan tog jag Fonzie och efter honom tänkte jag rida Sheeba och då passade jag på att låta min fasters barnbarn prova henne lite. Sheeba var pigg och gav henne verkligen någonting att bita i, men hon skötte sig verkligen fantastiskt bra tjejen. Tror hon har en ljus framtid inom denna sport faktiskt, liten naturbegåvning :)
Jag fortsatte sedan med lite lektioner för ridskolan som blev ganska spännande av olika anledningar och jag fick jobba över redan på första lektionen... Hade sedan en liten lunch då, eller lunch och lunch men jag var så himla hungrig vid 15 så det fick bli så. Sedan började mina ordinarie lektioner, med ett gäng knattar, 3 special lektioner och en privatponny grupp. och ja, jag kom hem för en timme sedan ungefär så ni förstår kanske. Fullt upp så att säga, dessutom har halva dagen varit ganska jobbig, det har liksom inte riktigt flytit på, på ett sådant sätt som jag önskar så jag är inte helt nöjd kan jag säga. Men men, vi får se hur det blir helt enkelt... Hoppas på en bättre dag imorgon, men när jag ser allt jag ska göra så inser jag att det förmodligen inte kommer bli så...
Men jag lovar att jag kommer ge det en ärlig chans iaf ;)
Men nu måste jag försöka sova! Natti :)


Mys!




Sista ponnyn för idag innan mina egna och sedan ska jag jobba igen :)
 


Godkväll!




Min blogg har legat nere ett tag och vad jag kan se så gör den det fortfarande, men jag tänker ändå att det kanske blir roligt att komma in här igen och läsa när den väl är igång igen om jag faktiskt har skrivit något! :)
 
Det är med ganska blandade känslor man åker till stallet idag, det är liksom lite "bakis-häng" över hela anläggningen... Vi har ju haft Gina tricot GP här hela veckan och nu är det sååå mycket att göra efter detta, städa, fixa till och alla är väldigt trötta (men väldigt glada) tillochmed hästarna är trötta av allt ståhej som har varit! Fonzie har haft fullt upp hela förra veckan, framförallt hingstarna har varit en höjdpunkt i han liv. Hingstryttarna har tillslut lärt sig att ta en annan väg än just förbi Fonzies hage då de blivit ganska vilda ett par utav dom... Jag har skrattat lite åt Fonzie som haft stegrande och skrikande hingstar utanför sin hage som vill bokstavligen döda honom, medans Fonzie står på andra sidan på bakbenen helt överväldigad och det liksom lyser i ögonen på honom vid blotta tanken att han ska få leka med dessa skojiga killar... Hmm... ;) 
 
Sheeba har haft det kämpigt med all uppståndelse, men tog det ändå bättre än förra året ycker jag. Inte något hysteriskt springande faktiskt, man har mer sett att hon tycker hennes vardag är inte alls vad den brukar och att hon känt sig stressad över det... Så som sagt, ganska trötta, tagna hästar nu trots att de inte kunnat ridas på som vanligt. Varken Sheeba eller Fonzie har dock vilat helt, men lättare ridpass och ut i skogen är inte riktigt samma sak.
 
Idag har jag faktiskt ridit hela 6 hästar, det är min ponnyvecka nu... Den berömda sportlovsveckan då folk åker iväg för att åka skidor och jag får massa extra ponnysar att rida på! Allihopa väldigt roliga att rida så det gör inte mig något... :) Utöver ponnysar så har jag ridit både Sheeba och Fonzie också, Sheeba har fått börja träna mer galopp över bommar och att också byta galopp över en bom utan att göra för stor grej av det och det lugnade faktiskt ner henne idag. Första gången jag kom på bommen så bockade hon hela ridhuset runt i två varv efter, tur att jag hade lite kortare stigläder från början och stod i lite lättare sits för då kunde jag sitta och vänta tills hon hade fått ur detdär ur kroppen. Jag tror faktiskt någonstans att bus kan vara lite bra för hästarna, haha det kanske låter konstigt, men jag ser det som ett friskhetstecken när de busar av lycka så som hon gjorde idag och då brukar jag låta dom hålla på lite sålänge de håller sig på mattan. Jag får ju dessutom passa på att träna lite balans också och det är bra, det kan man aldrig träna för mycket när man håller på med hästar ;)
Värre var det att komma upp på Fonzies rygg sedan... Det gick bra första varven och sedan hörde han något ljud från ställningen där våran VIP-läktare varit i helgen och då bar det iväg, jag trodde han skulle stanna efter första språnget men han tog istället ännumer fart så då fick jag faktiskt ta tag i honom och stannade honom. Men han hann faktiskt att göra ett par rediga bocksprång innan, haha piihu, det var nära! Men jag är faktiskt litemer beredd numera så det gick bra trotsallt och efteråt skärpte han till sig och gick faktiskt riktigt bra! Vi tränar för att debutera på den "riktiga" tävlingsbanan nu i helgen redan, 4 års programmet för att vara exakt och endast på en pay&ride, men det kommer vara nog så kämpigt för honom så. Med tanke på att vi missat 5 veckor nu av träning så är vi lååångt ifrån redo, men det blir man aldrig på en unghäst ändå så jag känner att det är lika bra att börja så man inte skjuter på det för länge :)
 
Men nu ska jag försöka städa lite så jag kanske blir trött och får sova en stund, imorgon börjar sportlovsaktiviterna på ridhuset och jag kommer hålla i dom allihopa då den andra ponnyridläraren är sjukskriven. Detta ger mig väldigt långa dagar med tanke på alla extra hästar jag har att rida också... Jag längtar tills på måndag kan jag säga ;)
Fonzie i sitt esse ;)
 


Long time...




Jag skrev sist på min 30 års dag att jag var sjuk - som jag mått efter det... Jag har varit dålig i över 3 veckor, men har man häst och dessutom jobbar med hästar så vet ni ju hur det blir - att vara hemma tills man är frisk existerar ju inte! Jag blir alltid väldigt sjuk numera när jag får influensan, tydligen kan några av mina låga blodvärden ha den effekten. Vi får se om det blir någon ordning på detta... Är också extremt trött såklart, så har haft det ganska kämpigt att "komma tillbaka" eller hur man ska säga, det verkar nog för många att jag är tillbaka men min kropp är inte riktigt med i den tanken ;)
 
Sedan har jag haft så himla mycket av allt, och allting handlar enbart om hästar och det som händer runt omkring dom... Så för bara någon vecka sedan sist yppade jag för första gången orden i stil med - nu lägger jag stövlarna på hyllan, och tro det eller ej, men det har egentligen ingeting med just Goodie, Fonzie eller Sheeba och göra - det får ni tolka hur ni vill! Men jag är trött, lite ledsen och uttråkad på allt som man måste ta sig igenom som en person i "hästvärlden" och jag har tagit mig igenom en hel del, men någonstans så tröttnar man och känner att det äter mer energi än vad det ger och det blir extra jobbigt när man inte har så gott om just energi sedan innan... Jag önskar verkligen att jag hade kunnat dela med mig litegrann, men det går inte... Men jag är trött, riktigt trött!
 
Hästarna däremot mår bra, Goodie har jag verkligen varit ihärdig med att lägga energi på nu det senaste och han är så pigg och glad! Min finaste lilla ögonsten, undrar hur jag någonsin ska kunna förklara för honom vad jag hade kunnat tänka mig att göra för honom... Han gör mig alltid glad! 
Fonzie har äntligen kommit igång igen efter en 3 veckors vila då jag upptäckte att han förmodligen börjat växa igen, allting kändes plötsligt bara konstigt en dag och min magkänsla sa lite extra uppgivet att vila några veckor skulle nog göra susen. Idag satt jag faktiskt upp för första gången på 4 veckor, då har han hållt igång med promenader och tömkörts/longerats några dagar innan. Reagerade på direkt att han kändes annorlunda när jag satt upp... lite bredare?! Våran bästa massör Emelie bekräftade min känsla och sa att han kändes som vanligt igen och vara lite allmänt dryg som han brukar vara och inte hysterisk som han var när han ställdes av där för 4 veckor sedan! ;)
Vi har ju fullt upp med Gina tricot grand prix just nu så det är extremt mycket miljöträning i ridhusen just nu, och där har både Fonzie och Sheeba varit idag! Båda har skött sig bra, men Sheeba hade lite extra mycket överskottsenergi så det tog en stund innan vi kom till bra ridning. Men oerhört nyttigt för henne, ser detta som en väldigt bra träning inför större uppgifter i hennes liv längre fram sedan :) Hon är stundtals bättre än någonsin just nu, men orkar inte vara kvar i det hela tiden än... Är så glad att jag haft lite is i magen med henne för nu börjar hon själv bjuda upp till alla de svåra sakerna och jag har knappt tränat det egentligen utan bara försökt stärka henne runtomkring...
Idag var jag och Sheeba dessutom med på en storhästteori, vi har en ridlärare hos oss som också är utbildad domare och dömmer ganska högt upp i klasserna... Hon är väldigt duktig, och jag tackade såklart direkt ja till att vara med på dagens dressyrprogramsteori då. Eftersom det var extremt mycket som hände runtomrking och amssvis med läskiga nya saker i ridhuset så vart nästan varje rörelse lite halvbra första gången och andra gången vi gjorde om dom direkt efter så låg hon på massvis med 8or och 9or, såå fin känns hon faktiskt just nu också! Lite stretig innan hon vet exakt vad jag vill och när hon förstår och är med mig så känner man mest "wow"...
 
Hästarna mår bra iaf, jag mår bättre iaf men är som sagt ganska sliten... Hade verkligen behövt ett eget stall just nu där jag fick gå med mina hästar själv eller med några nära vänner och bara stressa av och mysa hela dagarna! Drömmen...
 


Nu är jag 30 år!




Helt galet att jag faktiskt gått ifrån "20-års-åldern" idag... Känns som en nya era nästa ;)
Nej men jag börjar med att fira 30 års dagen i stallet och jag ska rida både Fonzie och Sheeba så jag kan hitta på lite annat resten av dagen tänkte jag :)
Så dags att åka och rida så jag blir klar i tid...
 
 


Sista timmarna innan...




Trots att febern går upp och ner än och hostan är hemsk stundtals, så bestämde jag mig för att åka och rida hästarna eftersom de var lite väl pigga... Jag mår faktiskt lite bättre nu eftersom att hästarna var så himla fina idag, ska bli så roligt att träna i helgen nu! Vi känner oss laddade :)
Men nu måste jag sova och ladda inför morgondagen....
 


Utslagen och tycka synd om sig själv...




Jag blev sällan förkyld eller magsjuk när jag var yngre, men blev jag det så minns jag då inte att jag var såhär dålig heller... Jag vet inte om jag skrivit om det, men senaste året har jag haft många turer fram och tillbaka på vårdcentralen där jag tagit olika blodprover, när man utsätts för mycket stress (som i mitt fall förmodligen har med sömnproblemen/smärtproblematik att göra) så kommer ju tillslut andra saker i kroppen ta stryk, det förstår ju nästan vilken människa som helst. Men nu har jag pendlat upp och ner i vissa värden ett tag och ett av värderna är typiskt just att när man blir sjuk så blir det en "jätteinfektion" för kroppen... Tyvärr ligger jag ändå på gränsen till att kunna få behandling och ibland lite över (sedan att jag ligger mer än hälften under vad friska människor har i just detta värdet är tydligen inte lika intressant). Men man kan sammanfatta det hela med att det känns som att någon har kört över mig, sedan om det är en förkyldning eller influsensan är ganska oviktigt för en vanlig influensa hade varit skönt i detta fall. Det låter helt sjukt, jag vet ;)
Men jag har blivit en liten pärla på att ta vara och fokusera på bra saker och när jag är såhär dålig så ligger jag ju faktiskt och sover mitt på dagen ibland utan att få dåligt samvete, jag kan verkligen känna mig lycklig av att ha fått sova ordentligt några timmar... Nästan som ett riktigt bra träningspass, vet inte om det är kroppens sätt att försöka övertyga mig att jag borde göra det oftare eller vad det är men jag säger heller aldrig emot när det kommer till att vara lite extra glad! Dessutom var jag uppe imorse igen mellan mina enorma febertoppar och försökte kyla ner mig i stallet... Jag ska ju träna i helgen, men att rida är uteslutet för det gör ont i hela kroppen att ens ha på mig kläder så det fick bli tömlongering över bommar, när de passande nog låg framme. Sheeba var lite stark, men stundtals magiskt fin! Det var nyttigt att se hur mycket hon utvecklar sina gångarter även från backen, för det har hon verkligen gjort. Sedan börjar hon faktiskt bli duktig på dethär med bommar nu! I början var det plockepinn, men nu tänker hon efter lite och vi får faktiskt ut något bra utav det! Efteråt kom hon ut i hagen och åt resten av sin frukost ute (för ja, jag var där så tidigt att inte ens personalen hunnit dit för att ge hästarna frukost...) men jag gillar att de får så många fler hagtimmar när de tränas tidigt eller sent...
Fonzie.. alltså vart ska jag börja? Han backade ut ur ridhuset när han fick syn på bommarna, haha alltså han är så rädd för bommar! Sedan blir det alltid värre när han är väldigt "mycket" innan, som nu när han vilat två dagar. Han vet inte hur man lägger fokus på rätt saker då... Först hoppade han studs mellan travbommarna som låg med 1.20 avstånd, när han fattat att det var onödigt och lite för jobbigt så hade jag breddat dom och då var avståndet på ca 2.10 och det travar han över som om att det var helt naturligt att jogga över?! Då kom han perfekt varje gång... Problemet är att varje gång han ser en bom så trycker han iväg i sin spänstiga trav och det är klart att de flesta avstånd blir lite tajta då - Fonzie får mig iaf att skratta varje dag! Ibland med hnom och ibland åt honom ;) Tur att det ändå är av kärlek! haha.
Men förutom att han är pigg, lite yvig och sådär så blir han bara finare för varje dag som går. Jag känner en enorm tacksamhet över att jag har Sheeba och Fonzie att rida på varje dag (Goodie också såklart! <3)
Hoppas så himla mycket att jag är piggare tills imorgon så jag kan rida, annars får jag fortsätta min tömkörning för de behöver rastas båda två inför helgen kan man säga!
Lite piggare blir man ju faktiskt också av att vara ute och uppe lite, men desto tröttare när man kommer hem och en röst fattigare är jag också så svårt att ha mina lektioner... Men det har också löst sig så förhoppningsvis är jag piggare och fräschare imorgon, då ska jag sluta tycka så enormt synd om mig själv och ta tag i alla måsten! Tills vidare är piggelin, hostmedicin, ipren och extremt dåliga serier mina bästa vänner!
 
 


Design av Nora Bååth | Tjäna pengar på din blogg | >